Roland S Person om särbegåvade elever...

En viktig föreläsning att ta del av för att få fokus på de särbegåvade eleverna i skolan.
http://www.pedagogstockholm.se/skolforskning/roland-s-persson-om-sarbegavade-elever/

Här kan man också läsa mer om ämnet: http://www.begavadebarn.nu/begaringvad-i-skolan.html

Den här bilden summerar och sätter fingret på problemet för de särbegåvade i skolan. 65% som svarade på en enkät hur de uppfattat sin särbegåvning i skolan tyckte inte heller att studier på universitetsnivå gav dem någon utmaning. Universitetsstudier idag är ett skämt. 

Det måste finnas högre toppar så att även de som har möjlighet att ta sig vidare måste få ta sig vidare. Genom att alla måste hålla samma snigelfart är det inte konstigt att vi inte får fram någon som kan bryta igenom nya fält och kunskapsområden. De som skulle ha möjligheten tappar lusten långt innan de ens tagit sig igenom grundskolan.

Steg ett är att fler behöver lära sig vad särbegåvning är. För att kunna bemöta något måste samhället veta om att det finns!

Twice Exceptional...

Ibland gör vi insatser för andra fast vi kanske inte förstår hur det vi gör för andra verkligen betyder för de som vi möter på nätet eller i förbifarten. Pratade med en mamma som berättat för mig och några andra om sin son som hon inte fick ihop bilden av. Samtidigt beskrev hon hans starka sidor som var helt fantastiska vad gäller inlärning i det som intresserade honom, skapande, kreativitet som var häpnadsväckande, men samtidigt hade de fastnat mycket i enbart de negativa bilderna av hans funktionsnedsättning och de hinder denna förde med sig.

Jag har ju själv en son med NPF, en dubbeldiagnos med ADHD, Atypisk autism och särskilda behov. Men som också visar många tecken på särbegåvning och därför har jag intresserat mig en del för detta ämne...

På engelska finns ett uttryck för de här barnen som har en begåvning (gifted children) som man kallar det på engelska. På svenska kallar man det särbegåvning. På svenska har jag inte sett någon term för de barn som uppvisar både diagnoser och särbegåvning därför har jag mest tagit till mig engelsk litteratur på det området.

Här är en del kännetecken:

När jag och andra som har liknande erfarenheter av våra barn som visar stora styrkor också förutom sin funktionsnedsättning. Områden där de redan ligger långt före inlärningskurva och jämnåriga, så ser man mycket likheter. Dessa barn behöver både få stöd för sina funktionsnedsättningar men också utmaningar och få utveckla sina starka sidor. Annars blir de uttråkade och frustrerade. De har stora behov också kring lärandet i sina starka sidor. Därför måste man ta hänsyn också till dessa behov hos särbegåvade.

Denna ojämna begåvningsprofil kan också göra att det är svårare upptäcka funktionsnedsättningarna för en fantastisk verbal förmåga kan göra att man inte förstår varför barnet inte får ihop andra enklare saker som i vilken ordning det ska klä på sig vinterkläder.

Från denna föreläsning: https://www.youtube.com/watch?v=QxDpsiIQJaM#t=72

När den här föräldern äntligen kunde börja förstå de här olika bilderna av sitt barn som hon inte tidigare har kunnat få ihop så lossnade mycket. Jag tror fortfarande att det är en lång väg kvar att gå men kunskap och att få ordning i kaoset och de här olika bilderna av samma barn, är första steget och utan den utgångspunkten kan man inte komma framåt.

Forum och communities har en sådan extrem viktig funktion för människor. Aldrig förr har vi kunnat få kontakt med människor som bor långt bort, som delar våra upplevelser. När ibland det kan vara svårt träffa de med liknande situation i vår omgivning. Via nätet kan vi dela kunskap, erfarenheter och utbyta lösningar och vägar framåt. Jag blir lite tårögd nästan av den här mammas positiva känsla när hon nu äntligen fick kontakt med andra föräldrar som har samma situation med sina barn. Barn (och föräldrar) som har en dubbel utmaning.

För er som vill läsa mer rekommenderar jag att läsa grunderna finns på Wikipedia:

http://en.wikipedia.org/wiki/Twice_exceptional

Men läs gärna även om särbegåvning, på engelska gifted children, men också om vad som händer som vuxna när de uppfattar sig själva som att de inte finner sina likar. Socialt utanförskap är en stor risk för vuxna, gifted ex children om de inte hittar en plats där de blir accepterade fast de "tänker utanför boxen".

http://www.stephanietolan.com/gifted_ex-child.htm

Som tur är jobbar skolan nu för att man ska upptäcka dessa barn i skolan och de ska få mer möjligheter till att utvecklas inom skolmiljön. Det har jag skrivit en del om här:

http://rymdiz.blogspot.se/2014/04/handlingsplan-for-sarbegavade-barn.html

Nu vore det bara trevligt om samma sak hände i arbetslivet! Att man kunde ta hänsyn även till särbegåvning här och tillåta de som har en högre arbetskapacitet till att få använda den. I dagsläget ser det ut som att de flesta särbegåvade lär sig dölja sina förmågor eftersom det är enda sättet att få "passa in". Kanske kan det komma även en tolerans för de som har så mycket positiva förmågor att bidra med, någon gång i framtiden.

Samhället är byggt för de högpresterande...

Så sent omsider i livet kom jag till insikten att samhället är byggt för de högpresterande...

Det låter lite som en självklarhet inte sant? Men när jag tänker till lite mer, så räcker det alltså inte med att bara vara en som jobbar på i det tysta. Oavsett hur duktig du är och hur mycket arbete du utför så kommer ingen att uppskatta det om det inte märks och syns vad det är som du gör som är bra.

Det verkar också som att det som värdesattes i skolan inte längre värdesätts i arbetslivet. I skolan värdesätts man för att man räknar på flitigt, gör varje uppgift och resultaten mäts på proven. Du får höga betyg och allt är frid och fröjd. I arbetslivet om du jobbar på flitigt är det inte alls säkert att det märks på samma sätt.

Vad gäller skolan så ser man exempelvis ifrån skolverkets sida att icke kognitiva förmågor såsom uthållighet och att tro på sig själv är enormt viktigt för att lyckas. Se denna rapport om högpresterande elever:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation

Bland elever hjälper det inte att ha en fantastisk begåvning om du inte visar den. Du kan inte heller räkna med att din lärare kommer att locka fram din vilja att prestera, då de har för många elever. De som har det lätt för sig får helt enkelt ingen tid alls, utan glöms bort fram till dess att de börjar skapa problem kring sig själva.

Ett problem som jag tycker är vanligt bland lönesättningen är hur man värderar arbetet. Sällan ser jag de belönas som arbetar med de förvaltande delarna på en arbetsplats. Det jobb som måste göras men som anses så självklart att ingen längre lägger märke till det. Handläggning, administration och kundservice mm. Det som jobbas ut mot kund (om nu inte chefen råkar stå bredvid och se detta) är det inte säkert att detta värdesätts heller. Kanske jobbar de mer än andra, gör fler kundärenden, sidouppdrag. Sådant som inte syns, men därför heller inte värdesätts. Andra, gör nästan inga kundärenden, har därmed tid att ägna sig åt den sortens "fluff" som ger ett gott ansikte utåt men som ger litet eller inget märkbart mervärde för exempelvis deltagare. I slutändan handlar det oftast om att ha den sortens "rätt" personlighet som just den chefen uppskattar. Naturligtvis hjälper det att ha även rätt utseende och kläder. Yta betyder som vanligt mycket mer än man tror.

Sen är det skillnad på kund och kund. Fina kunder att jobba mot (eller för) är högt uppsatta chefer och samhällsmedborgare av hög dignitet eller ut mot näringslivet. Sämre kunder är det att få jobba mot de svagaste grupperna om man tittar på hur det sedan värdesätts vid lönesättning. Att så mycket beror på detta hur man värderar yta och det är också otroligt tråkigt att det måste vara så. Sådant som låter bra, värderas högre än även något som faktiskt gett mervärde för klienter och kunder men utan att vara något revolutionerande. Det goda grundarbetet, arbetet med människan. Sådant som kanske ger ett enormt värde för den enskilde men som aldrig syns annat än som kanske ger en god känsla för en själv. Att man presterat något fantastiskt bra, men som ingen annan kan uppskatta förutom personen och en själv? Hur kan man få det att värderas högre?

Samtidigt har jag med åren börjat ställa allt mer krav på det jag gör och presterar oavsett hur detta nu värderas av andra. Utan att prestera högt, även för min egna del. Jag gör långt mer än som det som krävs nu, eller som efterfrågas. Men har insett att det inte kommer värderas eller meriteras av omvärlden normalt sett. Vi som jobbar på i det tysta men som skapar bättre liv för de människor som har haft det svårast eller som befinner sig i ett utanförskap. Kanske beror det såsom rapporten från skolverket på en bättre tro på sig själv? Kanske beror det på en värdering som växt sig allt starkare med åren. Men som började med att man såg Star Trek som barn. Ett samhälle utan krediter, men som baseras på att man som människa hela tiden vill bli en bättre människa och bygga ett bättre samhälle...

Antagligen beror det delvis på att många av oss är för dåliga på att faktiskt prata om och visa vad vi gör som är så fantastiskt. Att berätta för andra omkring oss, medmänniskor, medarbetare, kommuninvånare, chefer, ledningen, politiken, vilka vi nu råkar ha runt omkring oss. Men hur blir vi bättre på det?

Samtidigt är det alltså skillnad på att vara "högpresterande" i arbetslivet och att göra något som man får utdelning för lönemässigt och eller får positiv uppmärksamhet för. Det gäller alltså inte bara att vara högpresterande och jobba på som en liten iller. Utan att jobba på ett smartare sätt.

Om jag kunde resa tillbaka i tiden och berätta något för mig själv, så skulle det vara just det. Att tidigt bli bättre på att bara synas, höras och bli bättre på att just berätta för andra att det vi gör är guld värt. Jag tror att jag hade levt ett mycket bättre liv om jag från början insett värdet i att anstränga sig och vara nöjd över sin egen prestation...

Så för framtiden: Hur lär vi våra barn att uppskatta det själv-värde som finns i att bara göra något för sin egen skull och för att man själv kan känna sig nöjd över det man presterar, utan att det någonsin måste värderas av andra? På det sättet skulle de dels prestera bättre i skola och arbetsliv, men som jag tror också vara lyckligare människor i det längre perspektivet.

Särbegåvade i populärkulturen...

Några favoriter, som är förebilder för särbegåvning hur de gestaltats i böcker, film och tv. Kanske något för sommaren då man behöver saker att göra när man är ledig och har gott om tid!

Böcker

- Asimov, Isaac - professor och särbegåvad själv. Skrev mycket science fiction, själv tycker jag Stjärnmörker (Nightfall) var en av hans främsta skapelser.

- Auel, Jean M - Earths Children (Grottbjörnens folk, Hästarnas dal, Mammutjägarna m.fl,) Ayla är särbegåvad.

- Backman, Fredrik - Min mormor hälsar och säger förlåt (2014) Elsa 7 år och mormor är genier. Mormor har skapat en fantasivärld hon lever i men där Elsa kan bli en del av och finna en frizon där hon kan passa in.

http://www.bokus.com/bok/9789175033204/min-mormor-halsar-och-sager-forlat/

- Burnett, Frances Hodgson - En liten prinsessa, (skriven 1888) huvudkaraktären Sara Crewe är väldigt empatisk, även om hon inte är direkt särbegåvad. Men berättelsen lämpar sig väldigt väl för särbegåvade barn som har stark empati. Sara som blir föräldralös känner sig utanför i världen vilket också många särbegåvade gör.

- Dahl, Roald - Matilda (intellektuell särbegåvning, Matilda lär sig läsa mycket tidigt mm)

- Jersild, P C - Geniernas återkomst (1987) fiction. Vi får följa våra tänkta tidiga förfäder, intelligenta småapor som lever i nära symbios med stora gorillor, till en bit in i framtiden där återskapade genier Einstein och Beethoven lever tillsammans med bland annat neandertalare på ett behandlingshem.

- Kushner, David - Masters of Doom. (2003) Nonfiction. John Carmack och John Romero skapade spelet Doom. Otroligt insiktsfull presentation av John, Carmack som är en fantastisk särbegåvning. Skapade Id Software (företag) har en hobby inom raketbyggande och idag bygger han Oculus VR (Virtual Reality). Om ni lyssnar på intervjuer med John Carmack idag, så är han en av dem som har störst tekniskt kunnande inom programmering och hur programvara fungerar ifrån grunden. Att läsa den här boken om honom tycker jag var otroligt intressant.

- Montgomery, Maud Lucy (skriven 1908) - Anne på grönkulla, inte exakt särbegåvad men en drömmande själ och väldigt kreativ, empatisk och sympatisk. Många särbegåvade barn som har stark empati dras därför även starkt även till den här karaktären. Anne känner sig även i ett utanförskap vilket många särbegåvade också gör.

- McCaffrey, Anne - Dragonsong trilogy (särbegåvning inom musik)

- McCaffrey, Anne - Crystalsinger saga (särbegåvning inom musik, författaren Anne studerade själv musikteori mm)

- Tolkien, J.R.R - Lord of the rings. (1954)  Eftersom författaren Tolkien i det här fallet, själv var särbegåvad och hade en linguistisk begåvning så är hela hans värld otroligt detaljerad. Med fördel kan boken motivera till vidare studier inom Tolkiens värld och språk mm.

Överhuvudtaget finns många karaktärer som är "utanför ramarna" inom fantasy och science fiction genren så många särbegåvade verkar gilla dessa.

Film

- Amadeus (1984) musikalisk begåvning Wolfgang Amadeus Mozart.

http://www.imdb.com/title/tt0086879/?ref_=nv_sr_1

- Avengers (2012) se karaktären för Iron Man, Tony Stark.

http://www.imdb.com/title/tt0848228/?ref_=nv_sr_2

- A Beautiful Mind (2001) Russel Crowe, Matematiskt geni, schizofreni. 

http://www.imdb.com/title/tt0268978/

- Cloudy with a chance of Meatballs (2009) Pixar om ett ungt geni, uppfinnare som uppfinner en matmaskin som får det att regna köttbullar.

http://www.imdb.com/title/tt0844471/

- Finding Forrester (2000) Sean Connery, Rob Brown spelar Jamal, en särbegåvad basketspelare som kommer från dåliga sociala förhållanden. Får speciell undervisning av Sean Connery som spelar Forrester, en författare. Visar sig att Jamal även har en fallenhet för skrivandet och litteratur.

http://www.imdb.com/title/tt0181536/?ref_=fn_al_tt_1

- Good Will Hunting (1997) Matt Damon, särbegåvning matematik mm

http://www.imdb.com/title/tt0119217/?ref_=nv_sr_2 

- Iron Man (2008) Robert Downey Jr spelar karaktären Tony Stark som är särbegåvad.

http://www.imdb.com/title/tt0371746/?ref_=fn_al_tt_1

- Limitless (2011) Bradley Cooper som användaren av en mystisk drog kan använda 100% av sin mentala kapacitet.  http://www.imdb.com/title/tt1219289/?ref_=nv_sr_1

- Little Man Tate (1993) Jodie Foster och Adam Hann-Byrd sin Tate ett matematiskt geni, musikaliskt/kreativ särbegåvning. 7 åriga Fred Tate är ett underbarn. Jodie Foster som hans mamma vill ge honom alla möjligheter.

http://www.imdb.com/title/tt0102316/?ref_=nv_sr_1

- Pi (1998) matematiker letar svaret på pi och ett nummer som ska låsa upp universums hemligheter. Väldigt speciell klippning/berättarteknik och inte en film för alla.

http://www.imdb.com/title/tt0138704/

- Rain Man (1988) Dustin Hoffman, Tom Cruise. Dustin Hoffman spelar en Savant .

http://www.imdb.com/title/tt0095953/?ref_=nv_sr_1

- Searching for Bobby Fischer (1993) Schackbegåvning.

http://www.imdb.com/title/tt0108065/?ref_=nv_sr_1

- Sherlock Holmes (2009) Robert Downey Jr. Jude Law m.fl.

http://www.imdb.com/title/tt0988045/?ref_=tt_rec_tt

 TV

- BBC - Sherlock, 2010- (Benedict Cumberbatch, Martin Freeman). Benedict spelar den klassiska Sherlock.

http://www.imdb.com/title/tt1475582/  

- Doogie Howser, M.D (1989-1993) Neil Patrick Harris som underbarnet som läst till läkare innan han är 14 år gammal. Komedi.

http://www.imdb.com/title/tt0096569/?ref_=nv_sr_1

- Hawking, 2013 (Stephen Hawking) berättar själv om sig själv ur sitt perspektiv.

http://www.imdb.com/title/tt2830416/?ref_=nm_knf_i2

- House M.D, 2004-2012 (Hugh Laurie) House är särbegåvad läkare. 

http://www.imdb.com/title/tt0412142/

- MacGyver (1985-1992) särbegåvning inom vetenskap, kemi, teknik, kan bygga vad som helst av ett tuggummi, gummisnoddar och lite folie samt ett batteri.

http://www.imdb.com/title/tt0088559/

- Suits, 2011-  (Patrick J. Adams) spelar Mike en avhoppare från college som lärt sig juridik på egen hand för att kunna fuskgöra prov åt andra. Blir rekryterad till advokatfirma, särbegåvningen betonas mest i början av serien för att sedan glömmas av som tema. 

http://www.imdb.com/title/tt1632701/?ref_=fn_al_tt_1

- The Big Bang Theory, 2007-  (Jim Parsons) spelar Sheldon Cooper som är ett matematiskt geni, och hans vän Leonard m.fl.. De arbetar som fysiker på Caltech. Serien är en komedi men handlar om begåvade vuxna och deras liv.

http://www.imdb.com/title/tt0898266/

- The Pretender 1996-2000 (Michael T Weiss) som Jarod, en karaktär som kan ta vilket yrke som helst och låtsas vara vem som helst. "Kamelonten" på svenska.

http://www.imdb.com/title/tt0115320/?ref_=fn_al_tt_1

- Touch 2012-2013, Keifer Sutherland, David Mazouz som spelar barnet som har svår autism men också ska ha en fantastisk begåvning som visar sig på olika sätt, matematiskt och i hans förmåga att se mönster i sin omvärld trots att han inte kan kommunicera detta riktigt. Keifer som pappa försöker följa sitt barn för att se vad han vill förmedla.

http://www.imdb.com/title/tt1821681/?ref_=nm_flmg_act_8

Kom gärna med ytterligare förslag!

Handlingsplan för särbegåvade barn...

Samarbete mellan Borås, Karlstad, Landskrona, Luleå, Sollentuna, Uppsala, Umeå och SKL. 
Hur ska skolan klara att möta särbegåvade elever? Ett förslag till handlingsplan har tagits fram av en arbetsgrupp inom pilotomgångens nätverk i SKL Matematik PISA 2015.

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/skola_och_forskola/matematiksatsning/nyheter/handlingsplan-for-att-mota-sarbegavade-elever

Under sitt gemensamma arbete med att kartlägga hur kommunerna klarar att möta alla elevers behov uppmärksammades år 2012 de särbegåvade elevernas situation, med fokus på särskild fallenhet för matematik. Stora brister i medvetenhet och kunskap konstaterades och de sju kommunerna i nätverket, som var just Luleå, Umeå, Uppsala, Karlstad, Sollentuna, Borås och Landskrona. 

Jag rekommenderar alla att läsa delar av den här handlingsplanen ovan, då den faktiskt innehåller en hel del relevant information om just vad det innebär att vara särbegåvad.

Om jag själv tänker tillbaka när jag själv gick i skolan 1986-1998 så har skolan alltid varit fyrkantig. Det är den fortfarande, men med större klasser borde det idag finnas än mindre möjligheter än  tidigare att ge varje enskild elev vad de egentligen skulle behöva. Det är ju också en resursfråga. Men inte desto mindre har alltså skolan den ambitionen att de vill verka för att de här eleverna också ska kunna få rätt stöd, i allafall är det ambitionsnivån på papperet. Hur det blir i verkligheten skulle då ändå återstå att se.

En elev i min klass fick särskild undervisning i matematik och själv fick jag hoppa över en årskurs. Men i båda de fallen som jag känner till i min närmaste klass som jag gick åk 1-9 med så var det alltså när vi elever själva frågade efter något (och tjatade) som det kom till handling och alltså ingenting som initierades ifrån skolans sida. Nu är det alltså positivt att man äntligen ser att även en grupp som kan behöva få mer än vad skolan normalt har att erbjuda, även kan få den anpassning som de behöver.

Vad innebär då särbegåvningen?

Särbegåvade elever är alltså mer benägna att kunna "tänka utanför boxen" och därmed bidra till samhället med helt nya tankar och idéer. Det är inte bara att de har lätt att lära och t.ex. ha sinne för matematik utan just detta att man skulle kunna vara mer av en uppfinnare, innovatör, än någon som bara är intellektuell och akademiskt välbeläst.

På ett sätt skulle man kunna se det som att tankarna om att hitta dessa särbegåvningar grundar sig mer i samhällets önskan att prestera väl på PISA testerna och att man där skulle kunna ta tillvara på dessa kreativa barn och ungdomar. Den nuvarande skolformen med fyrkantigt tänkande har en tendens att tråka ut och mentalt knäcka de särbegåvade barnen som vill utforska nya områden och få utvecklas och gå snabbare fram i sin utbildning och skolgång.

För mig hade jag önskat att jag fått mer anpassning i skolan, ett läsår, åk 5 fick vi i årskursen lägga upp vår egen undervisning helt själv med lärarstöd. Vi bestämde själva när vi skulle ha matematik, svenska, engelska, bild. Med tydliga anvisningar om vilka kapitel som skulle läsas i vilka ämnen och när på schemat. Blev man klar med den veckans uppgifter kunde man ge sig på nästa veckas uppgifter. 

Jag var den enda elev i vår klass som på detta sätt blomstrade och på egen hand kunde följa skolplanen. Systemet kollapsade i övrigt och de flesta barnen i min klass hade inte gjort något av det som det stod på läroplanen att vi skulle göra. De hade lekt och busat och istället för att läsa ämnena de skulle läsa kanske de hade valt att ha bild-pass endast, istället för matematik. Läraren för vår klass valde då att de skulle repetera en termin som jag redan hade klarat av. Det året låg jag därför över skolbänken och önskade att jag var död. För att jag hade redan gjort alla skolämnen som de nu repeterade. Varför skulle jag straffas på detta sätt? Jag frågade min lärare om inte jag kunde få fortsätta enligt systemet som fungerade så bra för mig, men hon nekade och att det inte var möjligt att göra så för bara en elev. Det var en av de saker som verkligen knäckte min lust att ha ambition för min skolgång. Efter det presterade jag aldrig mer än väl godkänd, eftersom det var det betyg jag alltid fick utan att öppna skolböcker, göra läxa eller ens lyssna på lektionerna.

Det är ett tydligt exempel på detta som alltså varit problemet i skolgången hittills och min förhoppning är att med den här skolreformen så ska andra barn i framtiden få de utmaningar som de behöver för att utvecklas i skolan och tycka det är roligt att vara där. 

Jag kan ärligt säga att skolgången för mig innebar minst nio år där jag bara satt av tiden. Tid som jag kunde använt till något bättre.