FN har tidigare ritat sådana här glädjegrafer, där man hoppas på att mänsklighetens befolkning plötsligt skall plana ut och stabilisera sig kring 10 miljarder, men jag skulle säga att det är lite av en glädjekalkyl. Faktum är att det inte finns några tecken på att befolkningen kommer att plana ut och stabilisera sig utan mer att den fortsätter växa exponentiellt tills den plötsligt kraschar.
Idag tänkte jag visa två grafer som visar just detta med hållbar utveckling.
Det här första exemplet visar tillväxten för till exempel vissa bakterier som växer exponentiellt, eller vår egen fjäll-lämmel vilken vissa år har en fullkomligt exploderande population tills lämlarna måste börja migrera från sitt naturliga livsområde för att det helt enkelt inte finns nog med mat.
Det brukar leda till en mass död av fjäll-lämlar och de dör då tillbaka till en mer hållbar nivå, och en population brukar sedan stabilisera sig kring områdets bärkraft.
Det hjälper inte att FN drar en kraftig linje i sidled för över hur de tror att kurvan borde se ut för att vara hållbar när vi redan är långt över den nivå vi hade behövt vara för att ha haft en hållbar befolkningsutveckling.
Under andra delen av det här århundrandet, har vi behov av en tredjedel mer mat, samtidigt som jordbruket inte kan öka sin produktion mer. De måste minska sin bevattning med 50% på grund av sjunkande grundvattennivåer då man pumpat upp för mycket vatten tidigare, samt nu drabbas av mer frekvent torka. Fosforn (konstgödsel) som vi är helt beroende av för dagens industriella jordbruk, når en punkt där efterfrågan är större än tillgången, redan om 20 år, och tar sedan slut om 50 år. Samtidigt som oljan tar slut om 18 år, och då har vi samtidigt drabbats av sådana stora klimatförändringar att torka/skyfall och extremt väder ger oss missväxt olika år.
Sammantaget drar alltså alla dessa faktorer ned vår matproduktion med kanske 40-50% mot dagens nivåer, samtidigt som vi alltså är en 30% större befolkning. Detta innefattar att vi alltså kan övergå till att driva jordbruksmaskinerna på någon form av biobränslen eller biodiesel. Transporter av maten är också ett problem då distributionen av mat blir svårare att lösa än idag. Glappet mellan miljöns motstånd och befolkningstillväxten växer alltså dagligen.
Orsaken är att vi alltså redan är långt över miljöns naturliga motstånd och det enda som återstår är därför att vi dör bort till en mer hållbar nivå, så befolkningen kommer halveras oavsett vad vi gör för att förhindra det. Vi lever över jordens resurser och under andra halvan av det här århundrandet finns det inte längre mat och energi för att föda vår befolkning.
Inte mycket att tillägga. Redan 1972 skrev professor Gösta Ehrensvärd i boken "Före - Efter" om detta och han kallar de kommande århundrarna för "ett mellanspel i moll" när jordens befolkning reduceras till en hållbar nivå. Tyvärr har inte tillräckligt många lyssnat till detta de senaste 40 åren. Intressant är hans tankar om att försöka bevara kunskap för framtiden i kunskapcentra, ungefär som i medeltidens kloster. Detta för att de överlevande ska kunna dra nytta av en del av vår utveckling när väl befolkningen har stabiliserat sig. Men vägen dit blir inte vacker...!
SvaraRadera
SvaraRaderaOmkring 1760 hade Sverige och Finnland som då var "Sverige" ca 1.7 miljoner innevånare. Den siffran har nu 8:a - dubblats. Jordens bärkraften är dock oförändrad, möjligen något förbättrad i jämförelse med det kärvare klimatet under slutet av lilla istiden, 1330-1850.
Så nej, det räcker inte med en halvering av Sveriges nuvarande befolkning på 9.5 miljoner innevånare, snarare en nedgång till högst 2 miljoner innevånare för att nå balans med resurserna.
Idag importerar vi ca. hälften av vår mat, samtidigt slängs enorma mängder mat i soporna för att vi överkonsumerar resurser.
RaderaVi kunde säkert klara oss på mindre mängder, men samtidigt kommer som sagt klimatet leda till missväxt, och konkurrensen om de befintliga resurserna att öka.
Vattenbrist
SvaraRaderaHar ägnat mycket tid att skotta igår och idag. Det verkar inte vara någon större brist på vatten. Med ökad temperatur blir det mer regn. Problemet är att det blir torrare på en del områden på jorden. Mer förändring av vad som odlas på olika områden är en bra dellösning. Det gick bra att transportera ganska mycket på fartyg redan före ångmaskinen. Länge sedan jag läste "Före efter" men har ett vagt minne att han såg möjlighet till elmaskiner i jordbruket utan koppar tom. (Järntråd)
Barn - utbildning
Det är möjligt att en bättre hanterad jord inte klarar att låta 9-10 miljarder överleva, men överallt där utbildning kommit till kvinnor verkar mängden barn ganska snabbt minska. Räcker inte att vi män får utbildning. Analfabetism har länge minskat i världen och i land efter land minskar antalet barn per kvinna, tex Italien har färre barn per kvinna nu än Sverige. Det är inte så dyrt att lära ett barn i fattigare länder att läsa. Mobiltelefonerna kommer att ge en kunskapsrevolution där, främst bland barnen inom några år.
Peak fosfor?
Vi har peak oil och får peak allt fossilt men vi har inte peak fosfor och kan inte få peak fosfor på hundratals år om ens då. Kostnaden kan stiga för att få fram fosfor för de gruvor i Afrika den mesta fosforn kommer från blir givetvis "tömda".
Om vi bara håller oss till Sverige finns fosfor för åtminstone 1000 år i grushögarna runt järngruvorna i norr. Det kan vara lönsamt idag tillsammans med sk "sällsynta jordartsmetaller" att ta fram.
Nu spills den stora mängden fosfor helt bort genom att djuruppfödning sker på få gårdar och bara lite av gödseln transporteras till åkrar. Det anses inte lönt utan bättre med fosfor från Afrika (med en del kadmium eftersom det kostar lite mer att ta bort den, visserligen går sämsta fosforn till andra länder). Mest talas bara om de få procenten som hamnar i våra reningsverk.
Nä nu måste jag skotta mer för att få ut bilen.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hej,
SvaraRaderaGraferna är väl optimistiska och utgår ifrån att områdets bärkraft förblir konstant. Mycket talar snarare för att genom över befolningen överutnyttjas området och förstörs vilket leder till allt lägre bärkraft. Obekväma ekologiska sanningar, det är mindre skillnad mellan en burk med e coli och mänskligheten. Michael Greers bok "The Ecotechnic Future" rekommenderas varmt för en ekologiskt perspektiv på peak och framtiden./Mats
Jag håller med om att områdets bärkraft har sänkts ioch med att vi utrotar fisken i snabb takt genom utfiskning, förstör viktiga ekosystemtjänster i naturen, och utarmning av matjordar samt jorderosion på grund av felaktigt jordbruk som bland annat plöjer för djupt med maskinerna osv..
RaderaJag ska titta över ditt boktips, har ej läst.. :)
Principen stämmer ju.
SvaraRaderaFrågan är bara om en "topp" leder till att man då i desperation pressar resurserna så att det efter nedgång inte går att nå samma "topp" en gång till. Över tid blir därför topparna lägre och sannolikt dalarna djupare.
Samtidigt kommer alla de friktioner som uppstår runt en topp med peak allt möjligt sannolikt vara av mindre trevliga slag, ja rent av otäckt obehagliga. En mörk bild.
Tänk att så mycken kompetens och vetenskap inte kan klara av att rädda oss som art utan i stället är vi, denna skapelsens krona, så urbota korkade att vi sågar av alla grenar vi sitter på bara av ren profit och egoism Tänvärt i ett mer filosofiskt perspektiv.
Nej, hoppet är det sista som överger människan och jag vill därför tro att efter den första tunga smällen kommer man ha lärt sig och fattar bättre beslut till gagn för helheten. Helheten = jorden, dess resurser och allt levande.
Många djurarter lever i en ständig befolkningsexlosion av födslar och sedan vissa år dör populationen av. Detta drabbar då de som är högre i näringskedjan.
RaderaHarar skulle inte fundera över att "iår skaffar vi färre ungar för nu finns det inte mat", så vissa år klarar sig inte ungarna, vilket leder till att rävar eller rovfåglar får mindre tillgång till mat så dör de av.
Högre upp i näringskedjorna brukar de få mindre antal ungar, och alltså inte få samma "befolkningsexplosion", detta är ju lite unikt för människor som trots att vi är rovdjur har kunnat föröka oss snabbt. Kanske för att vi inte jagar vår egen mat utan lärde oss att odla industriellt, annars hade vi jagat slut på djuren för länge sedan.
Men med fallande industriproduktion har vi även här nått världens ände.
Kanske lär vi oss som du säger att mer fatta aktiva beslut som att vi inte kan föröka oss så här "explosionsartat" utan att vi måste hitta vår balans med naturen. Vi har ju förmåga att tänka otroligt avancerat, trots detta verkar det som att vi fortfarande styrs av våra instinkter.
De exempel du ger sker inom ramen för en näringskedja. Vi människor däremot agerar inte enbart inom näringskedjan utan vi saboterar hela ekosystemet/systemen och förbrukar/förstör mycket av naturresurserna på vägen Det är en annan dignitet. Mycket värre.
SvaraRaderaJa märkligt att vi inte lyckas uppfatta hur snabbt det kommer gå utför nu mot slutet när resurserna börjar sina. Rakt in i väggen.
RaderaMen som du filosoferar tar det väldigt lång tid för ekosystemet att "repa sig" igen efter våra härjningar så det kan vara så att hela ekosystemet går ned sig ett tag, nu i spåren efter klimatförändringar skadas och dör många arter som inte har tid att ställa om sig och då minskar antalet arter och mängden av varje enskild population.
Så jag håller med dig om att vi antagligen kommer knäcka ekosystemet varje gång det börjar återhämta sig, om vi inte "lär oss" att göra på något bättre sätt. Annars ligger det i människans natur att överutnyttja alla resurser som finns inom räckhåll.
Vi har överutnyttjat mycket i ekosystemet och hittills har de flesta inte förstått detta. Vi är på väg att ställa till det riktigt ordentligt med temperaturhöjningen och detta är inte heller så förstått. Men vi har allt större kunskap och den kan spridas allt lättare med modern teknik. Allt fler länder har färre än 2,1 barn per kvinna.
SvaraRaderaRymdis jag har två barn har du fler? Det är ovanligt med fler än tre barn i Sverige idag, jämfört med för tex mindre än 100 år sedan.
Förmodligen levde vi mer på att samla växter och as än jakt före boskapsskötsel och jordbruk. Sällan någon bodde i grottor heller.
Jag kan inte se någon lagbunden topp för allting inom 100 år med den teknologi som redan är känd. Däremot kan givetvis peak oil och peak all annan fossil energi medföra att efterfrågan på annat blir lägre tills annan energi finns i stor nog skala. Hur lång tid det tar är svårt att gissa. Om vi väntar med att bygga ut alternativ nu tar det givetvis än längre tid och fler råkar riktigt illa ut.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Jag har ett barn, det räcker för mig. :)
RaderaEn djup ekonomisk recession ger mer lidande just nu, men ger oss också mer tid att hitta hållbara alternativ utan att köra slut på befintliga resurser. Man får försöka se det positiva i allt.
Har också ett barnbarn kan ju bli fler, men fler barn är inte troligt. Betyder att du och jag inte verkar öka världsbefolkningen.
RaderaRecessionen ger mer tid att förfina de hållbara alternativen, de nästan hållbara och hitta fler alternativ. Däremot dras tyvärr utbyggnad av alternativ el ner under tiden för efterfrågan har dykt rejält för el både hos industri och hushåll. Efterfrågan på bilar, körkort och bilresandet har minskat stort i nästan alla länder men slutsatser om vad som då bör ske har inte dragits av beslutsfattare.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Enligt den högt ansedde Hans Rosling skall befolkningen plana ut på 9 miljarder pga att födelsetalen har skjunkit så mycket redan.
SvaraRaderaMen han verkar vara en obotlig optimist.
Må så vara, men födelsetalen skulle behövt plana ut för 40 år sedan.. nu är det för sent.
RaderaVad jag menar är alltså att befolkningen på 9 miljarder också redan är långt över bärkraften på vår livsmiljö.
RaderaDu brukar skriva vettiga saker men detta är ju rent svammel eftersom du inte visar någon form av belägg för din tes.
SvaraRaderaMånga länder visar ju en dramatisk sänkning av födelsetalen (av flera orsaker). Att jämföra med bakterier är trams eftersom människor reagerar på fler/andra stimuli än bakterier.
Onödigt att säga men jag uttalar mig inte dumsäkert om huruvida vi kan föda 9 mdr människor eller ej.
S kurvan är tex. en förklaringsmodell man använder inom ämnet "miljöekonomi". Däremot vad som är "områdets bärkraft" visas ju inte på bilden. Vad som är områdets bärkraft kan vi teoretiskt filosofera omkring då det är beroende av många faktorer och svårt att bevisa exakt vad som är en hållbar nivå av mänsklig befolkning.
RaderaSänker vi exempelvis vår matkonsumtion genom att äta mindre kött räcker maten till fler, kastar vi mindre mängd mat kanske vi inte skulle behöva överfiska haven till den gräns att de riskerar utrotning.
Dramatiskt sänkning av födelsetalen förändrar inte det faktumet att människans befolkningstillväxt följer en J-kurva (hockeyklubbe-form) som går rakt uppåt, vilket i naturen alltid visat sig vara en ohållbar utveckling.
Frågan är alltså om vi kan plana ut till en s-kurva med "hållbar utveckling" samtidigt som jordbruket som är industrialiserat möter enorma utmaningar under andra halvan av det här århundradet, såsom sjunkande grundvattennivåer, 50% mindre bevattning, minskad tillgång till fosfor (konstgödsel), hur skall alla industrialiserade jordbruksmaskiner drivas? biobränsle kan konkurrera med matproduktionen, och då har vi även alla transporter för att få maten till de som vill ha dem tex. som också drivs idag med olja.
För att inte tala om klimatförändringarna med torka, kraftiga nederbörder som antingen ger odlingarna för lite eller för mycket vatten, balansen rubbas.
Allt detta talar för att vår miljös bärkraft alltså sjunker under de närmaste 30 åren samtidigt som vår befolkning fortsätter öka dramatiskt.
Detta är tecken på att vi löper stor risk att få en sådan systemkrasch som visas på bild2.
Alltså att även om födelsetalen sjunker dramatiskt i vissa länder, så följer vi alltså överlag fortfarande en kurva som pekar rakt uppåt. Det är bara de länder som nått en tilräckligt stor höjning av deras välfärd och utbildningsnivå, som vågar föda färre barn då man istället litar på att samhället kan möta deras behov istället för att barnen kanske behövs för att ha arbetskraft inom familjen (samt att man saknar kunskap, eller preventivmedel i stora delar av världen). Men de länder som inte nått den här nivån redan tar det för lång tid att höja utbildningsnivån och tillgången på hälsovård mm. Kraschen kommer att komma innan vi hinner bromsa eller stoppa befolkningsexplosionen med utbildning mm.
RaderaDet här är väl en blogg där det diskuteras åsikter, insikter och aktuella ämnen?
SvaraRaderaAllting kan inte alltid vederläggas vetenskapligt och helt säkert.
Inte ens experterna är t ex överens om effekterna av global uppvärmning. Isarna smälter, haven stiger, klimatet förändras, men jordens medeltemperatur sjunker.
Att då uttrycka oro över att ekosystemen generellt överbelastas så till den grad att flera av dem (enligt experter, om än inte alla) riskerar kollaps och koppla det till mänskligt överutnyttjande av demsamma kan väl inte vara fel?
Människans ökande antal, med krav på livsstilar som leder till detta överutnyttjande är då en avgörande orsak för dessa problem och för mycket som är ekologiskt livsnödvändigt.
Man behöver inte vara vare sig expert eller vetenskapsman för att få ha en åsikt om att allt detta är mycket oroande och kanske rent katastrofalt.
Själv har jag, helt ovetenskapligt, uttryckt en försiktig optimism om att den mänskliga naturen, efter att ha fått ett antal feta smällar och bakslag, kan ta sig i kragen och skärpa sig. Fast jag tror inte heller att nio Mdr människor är hållbart för jordens resurser. Men jag kan inte bevisa det.
IPCC säger att 90% säkert att klimatförändringarna är orsakade av människans utsläpp av koldioxid, då har de sammanställt alla forskares rapporter. Det är en hög sannolikhetsgrad.
RaderaSedan vad gäller rapporter kring konsekvenserna de får för klimatet förändras hela tiden. Många senare prognoser föreslår att våra tidigare gissningar varit för generösa och att uppvärmning, avsmältning går fortare än vi tidigare anat och att nederbörden kommer öka, temperaturen öka och därmed extremare väder torka, mer frekventa stormar och häftigare skyfall mm. Detta kommer missgynna våra odlingsmöjligheter.
Gronvita & Rymdis de 90% säkert berodde på kompromiss med div. politiker. Nära 100% av vetenskapsmännen anser det bevista att CO2 m fl gaser ger en genomsnittlig uppvärmning av jorden. Enstaka perioder kan det ske en sänkning i atmosfären pga kraftigare omrörning av haven där mer värme tillförs djupare havsvatten.
SvaraRaderaIPCCs kompromiss har visat sig vara dålig. Det är mycket värre.
Kurvan för befolkningsökning går inte alls rakt upp längre utan böjer av. Ritar man en kurva med tidsskalan 10.000 år på Y-axeln ser det ut som rakt upp. Men testa 100 år eller 50 år. Gå sedan mer specifikt in för att se hur många barn kvinnor får i olika länder så att effekten av att bättre hygien, antibiotika och kunskap i allmänhet som höjt medellivslängden avsevärt tas hänsyn till.
Försök visa att fosfor tar slut inom säg 100 år. Om jag minns rätt är det det 10:e vanligaste grundämnet i jordskorpan. Det är inte bra att felaktiga ideer lever kvar. Samhällen långt under dagens svenska ekonomiska nivå kommer kunna använda fosfor som gödning.
Vänliga hälsningar
Nanotec
http://www.dn.se/nyheter/varlden/sinande-fosfor-kan-ge-nasta-matkris
RaderaIntressant artikel du hittat som jag läst nu med behållning.
SvaraRaderaFrån SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) har jag fått veta att 1 kg fosfor i mineralgödsel kostar ca 20 kr och att det används i snitt 6 kg/ha dvs för 1,2 öre per m2. Betyder att bönderna bör ha råd med något dyrare fosfor. 15.000 ton används på svenska åkrar.
Det finns mycket fosfat i sanddammar (avfall från gruvbrytning) vid en del svenska gruvor. LKAB har en sådan dam i Kiruna som man planerar att ta fram fosfat och sällsynta jordartsmetaller (REO) från och med 70% tillvaratagande får man fram 8.700.000 ton fosfor dvs motsvarande 580 års nuvarande svenskt behov. En stor fördel med denna fosfat är att den har extremt låg halt kadmium. Kadmium är ett stort problem med mycket fosfat idag. Tror REO i Kiruna bekostar fosforn men det är en grov gissning.
Behövs nog lite mer undersökning för att få helt klart läget. Men nu ska jag sova och har inte så mycket tid närmaste dagarna. Har lite äldre material liggande om fosfor. Handlar mest om att djuruppfödning ger mycket gödsel och urin som inte transporteras till åkrarna utan istället talas mest om reningsverkens mindre fosfor, som också har mycket kadmium och annat olämpligt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Dam ska vara damm.
SvaraRadera