Att hjälpa någon inom den gyllene timmen...

Allt handlar om tid. En amerikansk studie visar att 70 procent av dem som drabbades av hjärtstopp överlevde om de fick en elstöt inom tre minuter. Inom medicin finns även ett uttryck om "den gyllene timmen" där den vård en patient får kan avgöra om de kommer att överleva, även om de inte dör inom den här timmen utan kanske upp till 2-3 veckor senare, så har den första vården en otrolig stor inverkan på personens möjligheter att överleva.

Exempel på medicinska tillstånd där hur snabbt man kommer under vård kan vara avgörande är naturligtvis exempelvis hjärtstillestånd, stroke, drunkningstillstånd, blödning, trauma efter exempelvis bilolyckor osv.

I dagsläget överlever få människor exempelvis ett hjärtstopp och en starkt bidragande orsak, särskilt i Stockholmsregionen, är att insatstiderna är för långa. Ambulansen hinner sällan fram i tid och dessvärre finns det även för få ambulanser. 

I ett försök att öka överlevnaden vid plötsligt hjärtstopp infördes något man kallade SALSA-projektet för några år sedan. Man såg då till att hjärtstartare placerades ut på allmänna platser, i brandbilar och polisbilar samt i vissa taxibilar. En del av er har säkert sett hjärtstartare på till exempel flygplatser. 

http://www.hjart-lungfonden.se/Forskning/Forskning/Hjartforskning/Forskning-om-plotsligt-hjartstopp/Mer-lasning/Koll-pa-narmsta-hjartstartare/

I brist på en hjärtstartare om en sådan alltså inte finns tillgänglig så påbörjar man HLR (Hjärt Lung Räddning) och håller på med detta tills bättre utbildad personal kommer till platsen, som kan ge bättre vård.

"There is a golden hour between life and death. If you are critically injured you have less than 60 minutes to survive. You might not die right then; it may be three days or two weeks later — but something has happened in your body that is irreparable."

Akut omhändertagande är en arbetsrutin som används för akut sjuka eller skadade för att på ett så effektivt sätt som möjligt öka deras chanser till överlevnad och för att inget viktigt ska glömmas bort i omhändertagandet av en patient. Man brukar då utgå ifrån A - B - C, kontrollen fortsätter visserligen vidare men goda samariter (vem som helst av oss) har inte kunskaper nog för att till exempel avgöra grad av medvetenhet som man kontrollerar under D. Det fortsätter även till E där man även skall skydda från Exposure och vidare nedkylning.

Under varje bokstav ska vissa kontroller och åtgärder utföras och den som utför kontrollen går inte vidare till nästa bokstav innan alla de kontrollerna utförts. 

Man flyttar endast i nödfall på en person som har behov av akut vård, eventuellt bara om man riskerar ytterligare skador och fara för livet om man är kvar på platsen. Annars är regeln flytta helst inte längre än tex. 10 sek bort då hjärt och lungräddning måste påbörjas så fort som möjligt om personen har behov av detta.

Bokstäverna står för:

A = Airway and cervical control. Skapa fri luftväg och stabilisera halsryggen.Inget får sitta i vägen för att patienten ska kunna andas.

B = Breathing. Andning. SE, LYSSNA, KÄNN och bedöm om den skadade andas och om andningen är tillräcklig.

C = Circulation and bleeding. Finns någon yttre blödning? Kan inre blödning misstänkas? Hur är pulsen?

D = Disability. Kontroll av medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga.

E = Expose and protect from the environment. Exponera och skydda mot omgivningen. Helkroppsundersökning för att hitta andra skador. Skydda mot nedkylning. Om man inte har kunskaper för att bedöma övriga skador en person har så kan man till exempel täcka kroppen med en värmande filt eller liknande för att alltså förhindra ytterligare nedkylning. En som har blöta kläder kommer snabbt att bli nedkyld  i vinden så det kan ju vara bra om man kan skydda mot detta.

Den vanligare benämningen för oss "vanliga" medmänniskor är LABC, vilket även är vad exempelvis Röda Korset lär ut i sina kurser om första hjälpen.  Förkortningen är en minnesregel och talar om i vilken ordning man bör prioritera vid en olycka. Andningsstillestånd bör till exempel prioriteras före blödning eftersom det är mest akut. 

Larma 112, direkt du avgör att det kommer att behövas akut läkarvård, tiden kommer att vara avgörande för personen att få kvalificerad hjälp snabbt. Förhoppningsvis är ni flera som kan hjälpas åt och då kan en ringa SOS Alarm, medan den andra påbörjar HLR.

L Livsfarligt läge

Den drabbade befinner sig i omedelbar närhet av exempelvis
risk för brand
risk för explosion
risk för ras
risk för nedfallande elledning
vatten
trafikerad vägbana (mitt på vägbanan)

och måste flyttas omedelbart för att förhindra ytterligare skada.

A Andning

Kontrollera personens andning och hjärtrytm. Om personen inte andas gäller det att skapa öppna luftvägar. Detta sker genom att huvudet försiktigt förs bakåt-uppåt för att lyfta upp tungans bakre del från luftstrupen. Om det behövs utförs konstgjord andning med mun mot mun-metoden. Saknas även Andning ska hjärt/lungräddning påbörjas. 

B Blödning

Efter att fria luftvägar är säkerställda så skall större blödningar stoppas. Detta sker genom att, om möjligt, hålla blödande kroppsdel högt och sätta press i såret med handen. Har man tillgång appliceras även ett Första förband ovanpå. Detta gäller även vid avhuggen kroppsdel, avsnörande förband används enbart om inget annat hjälper.

C Chock/Cirkulationssvikt

Om personen förlorat mycket blod kan denne drabbas av cirkulationssvikt. För att förhindra detta placeras personen i stabilt sidoläge och/eller med benen i högt läge. Detta för att så mycket blod som möjligt ska försörja hjärnan med syre.

Du förebygger chock på ett enkelt sätt genom vila, värme, varsamhet.

*Vila - Låt den drabbade ligga ner och höj fotändan något.

*Värme - Kan du få en filt under den drabbade så minskar du nedkylningen mot underlaget. Lägg även gärna en filt över den drabbade.

*Varsamhet - Uppträd alltid lugn och stressa inte personen mer än han redan är. Försök att avlägsna personer omkring som ser på eller stressar situationen. Lyssna på den drabbade. Tala om vem du är och att du finns här för honom/henne i väntan på hjälp.

Observera att en person i chock kan vara törstig. Ge INTE vätska då detta kan medföra livsfara eftersom det kan finnas inre skador som ännu inte har upptäckts!

HLR

Hjärt-lungräddning (HLR) ges omgående till en person som är medvetslös, och inte andas. Det kan bero på hjärtstillestånd eller andningstillestånd. Men för oss lekmän behöver vi inte avgöra skillnaden utan Hlr-rådets nya riktlinjer säger att puls kontrollen är borta, man behöver alltså inte slösa tid på att känna efter puls och avgöra styrkan i detta utan nu behöver man bara kontrollera andningen.

Behandlingen utförs genom växelvis 30 st kompressioner av personens bröstkorg (hjärtkompressioner) och växelvis 2 st inblåsningar i personens mun eller näsa, den så kallade mun-mot-mun-metoden. Bröstkorgen ska tryckas ner 5-6 cm varje gång med en hastighet av 100-120 kompressioner per minut. Avbrott i kompressionerna görs endast för inblåsningar. Behandlingen fortsätter oavbrutet tills ambulanspersonal tar över behandlingen -- även om personen inte uppvisar synliga tecken på andning eller puls.

"För att vara mest effektivt bör HLR ges omedelbart efter t.ex. en person har kollapsat. Rätt utförd HLR kan hålla hjärtat i ett defibrillerbart kammarflimmer i 10-12 minuter längre än annars." dvs. det kan alltså vara direkt avgörande att HLR pågår tills ambulanspersonal kommer till platsen för att det överhuvudtaget skall gå att rädda människans liv om hjärtstillestånd inträffat.

På engelska kallas detta "Chain of Survival", man lämnar inte patienten förrän bättre hjälp kan ges och man avbryter inte HLR om det inte är så att den som utför HLR tex. blir för trött för att fortsätta varvid man måste lämna över detta till nästa räddare. Att man inte kan vänta hur länge som helst på defibrillatorn är alltså varför det är viktigt att detta finns på publika platser, vilket man alltså försökt göra i Stockholmsområdet.

Arbetar man på en större arbetsplats kan man ju även försöka få arbetsgivaren att se värdet i att det finns en AED på arbetsplatsen (Automated External Defibrillator). Det som är fint med dessa maskiner är att även en helt otränad person kan använda maskinen då den känner av hjärtats rytm själv och maskinen själv avgör om det behöver defibrilleras. Varje minut som går utan att hjärtat chockas tillbaka till rätt rytm kan göra att möjligheten sjunker drastiskt att återuppliva någon.

Riktlinjerna för hur HLR bör genomföras sätts av Svenska rådet för hjärt-lungräddning. Svenska rådet för hjärt-lungräddning har en avvikande uppfattning av ERC:s riktlinjer och anser att man vid andningsstillestånd, då personen har puls, endast bör genomföra inblåsningar (10 st inblåsningar/min). Detta gäller dock endast sjukvårdspersonal, för allmänheten gäller samma riktlinjer som ERC och Svenska Röda Korset förespråkar. Nya svenska riktlinjer publicerades i oktober 2011.

Det är alltså bara sjukvårdspersonal som kan avgöra om någon har puls eller inte och vi allmänheten gör sig icke besvär utan saknar personen andning gör vi alltså HLR även om personen skulle ha någon nivå av puls.

HLR återställer sällan hjärtats slag, men rätt utförd kan den skapa tillräcklig blodcirkulation för att skydda hjärnan. Den kan också alltså ge defibrilleringsbara rytmer i hjärtat, vilka inte alltid är närvarande. Defibrillering innebär att en elektrisk stöt skickas genom hjärtat, för att låta det återta normal rytm på egen hand.

Den vanligaste behandlingsbara anledningen till hjärtstillestånd utanför sjukhus är hjärtinfarkt, som kan medföra en oregelbunden hjärtrytm med förlorad pumpförmåga. 

I Sverige har tolv procent av befolkningen någon hjärt- eller kärlsjukdom. Ungefär 27 000 människor vårdas varje år på sjukhus för hjärtinfarkt. Det är alltså inte omöjligt att du också någon gång kommer ha en anhörig, en vän, eller en arbetskollega som drabbas av detta.

HLR kan användas för hjärt- eller andningsstillestånd på grund av drunkning, överdos, förgiftning av droger, och alla andra tillstånd med liknande symtom. Det är också alltså viktigt att i väntan på ambulanspersonal ge HLR om det behövs för att öka den skadades chanser att överleva.

Att man regelbundet övar på sina Första Hjälpen kunskaper, såsom Hjärt-lung-räddning är absolut nödvändigt för att kunna rädda människor som drabbas av plötsliga akuta sjukdomstillstånd.

Eftersom detta inlägg handlade om "den gyllene timmen" och Stroke är ett annat sådant tillstånd som kräver akut vård inom kortast möjligast tid, så vill jag även ta upp metoden för att känna igen en Stroke.

STROKE

Eftersom ett slaganfall ofta kommer snabbt och utan förvarning, och eftersom det är av yttersta vikt att den drabbade snabbt kommer till sjukhus, har det så kallade AKUT-testet lanserats i en riksomfattande kampanj från Sveriges landsting. Testet ska hjälpa oss lekmän att känna igen ett slaganfall:

A - Ansikte: kan personen le och visa tänderna utan att mungipan hänger?
K - Kroppsdel: kan personen hålla båda armarna utsträckta i 10 sekunder?
U - Uttal: kan personen upprepa en enkel mening som "det är vackert väder idag"?
T - Tid: varje minut räknas vid ett slaganfall, så om personen har problem med något av momenten, tillkalla genast ambulans.

I Sverige drabbas cirka 30.000 människor per år av stroke och sjukdomen är en av de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionshinder hos vuxna.

Ju snabbare man kommer under vård, ju mindre blir skadorna på hjärnan. En stor infarkt eller slaganfall, kan bero på blodpropp(ar) i hjärnan eller en blödning i hjärnan. Är det blodpropp som orsakar det så behöver personen komma till sjukhus och ges blodförtunnande (trombolys) så snabbt som möjligt. Kommer man inom vård inom "den gyllene timmen", kan personen bli i stort sett återställd. Ju längre tiden går desto värre blir skadorna och ju längre rehabilitering kommer krävas för att återställa kroppens funktioner. Kanske kan man aldrig bli helt återställd om det gått för lång tid eller om skadorna varit för omfattande. 

Men om vi i omgivningen kan känna igen detta, och hjälpa personen att snabbt komma under vård, så kommer vi alltså att kunna rädda fler.