Medborgarna nöjda med Luleå...

De kommunala verksamheterna får bra betyg i SCB:s medborgarundersökning. Helhetsbetyget är faktiskt det näst högsta i landet.

Luleå kommun har sedan 2006 årligen deltagit i SCB:s medborgarundersökningar. Mönstret är tydligt: medborgarna i Luleå är mer nöjda än genomsnittet i landet. Det gäller både jämfört med samtliga kommuner och med kommuner i samma storleksklass.

 
Medborgarundersökningen omfattar tre olika delar:

- Nöjd-Region-Index (NRI) om kommunen som en plats att bo och leva på.
- Nöjd-Medborgar-Index (NMI) om kommunens egna verksamheter.
- Nöjd-Inflytande-Index om inflytande och förtroende.

2013 års undersökning gav ett NRI på 67 vilket placerar Luleå på delad elfte plats (tillsammans med Piteå) bland de 132 deltagande kommunerna. Särskilt goda betyg får utbildningsmöjligheter, kommunikationer, kommersiellt utbud och fritidsmöjligheter. Det stora undantaget är bostäder.

NMI är 64 för Luleå jämfört med 53 för samtliga kommuner. Luleås NMI är efter Danderyd högst i landet. De högsta betygen ges till vatten och avlopp, räddningstjänsten, kultur och idrotts- och motionsanläggningar.

När det gäller inflytande är betygen lägre. Helhetsbetyget NII är för Luleå 47, vilket ändå ger en tiondeplats i riket.

Det går att utläsa vissa tendenser bland olika grupper:

- Kvinnor ger överlag lite högre betyg än män. Kanske för att de dels arbetar i högre utsträckning inom offentliga verksamheter samt är de som kanske oftare hämtar och lämnar till barnomsorg och skola?
- De över 75 år samt gruppen 45-54 år är oftast mest nöjda. Pensionärerna är nöjda med äldrevården i Luleå kan man alltså gissa sig till.
- De yngsta (18-34 år) är i regel minst nöjda, men skillnaderna mot de äldre är rätt små. Anser man att man har för lite del inflytande och nytta över kommunens politik?
- Anställda av kommunen ger något högre betyg till kommunens verksamheter än övriga.
- Det finns nästan inga skillnader i svaren beroende på om man bor i staden eller på landsbygden. Luleå består även av flertalet småbyar utanför tätorten men även här lyckas kommunen alltså erbjuda en god servicenivå.

Spelar det någon roll att Luleå är väldigt socialdemokratiskt styrt, kanske den mest "röda" kommunen i landet och som faktiskt erbjuder minst andel privata alternativ? Kan man även det fråga sig hur det inverkar på hur allmänheten uppfattar samhällsservicen från kommunen.

Hur nöjd är du med din kommun?

Demografi och kommunernas kostnader...

Med drygt 1,1 miljoner anställda står kommunerna och landstingen tillsammans för en stor del av Sveriges ekonomi. Lagen säger att kom­muners och landstings kostnader och intäkter ska vara i balans.

Vi vet exempelvis att den allt äldre befolkningen ändrar förutsättningarna för folkhälsan och hälso- och sjukvården. Andelen äldre kommer att öka kraftigt fram till år 2020, med behov av service, omsorg och vård. Samtidigt minskar den pro­duktiva delen av befolkningen, vilket gör utmaningen att finan­siera vården än större. De sedan 1990-talets början kraftigt ökade vårdbehoven har hanterats genom gränsöverskridande strukturför­ändringar som resulterat i bättre resursutnyttjande.

Antalet personer i olika grupper av befolkningen har betydelse både för kommunsektorns kostnader för vård, skola, omsorg liksom för sektorns intäkter.

För intäkterna är särskilt storleken på gruppen mellan 20 och 64 år viktig. Och för att ha en balans mellan kostnader och intäkter är det viktigt att gruppen mellan 20 och 64 år är betydligt större än de andra grupperna sammantaget, grupper som för det mesta inte arbetar.

Anställda i kommunerna per personalgrupp 2011

A. Skola och barnomsorg 261 000 (38%)
B. Vård och omsorg 211 900 (31%)
C. Administration 76 200 (11%)

D. Teknik 78 700 (11%)
E. Socialt och kurativt arbete 32 300 (5%)
F. Kultur, turism och fritid 19 000 (3%)
G. Rehabilitering och förebyggande 7 200 (1%)

Det är inte förvånande att man tittar på kostnader inom skola/barnomsorg och vård/omsorg när kommuner skall spara eftersom att detta är de två största sektorerna, personalkostnader står också för kommunernas största del sammantaget i deras budget. För att kommuner skall kunna erbjuda medborgarna den stöd och service som de behöver. 

Framtidens utmaning är att se hur vi kan lösa de här frågorna samtidigt som resurserna krymper, att kunna bygga ett hållbart samhälle. Både miljömässigt, ekonomiskt och socialt.

Apoteksföretag funderar på nedläggning av verksamhet i olönsam landsbygd...

När regeringen skrotade det statliga apoteksmonopolet, sommaren 2009 var det flera bolag som stod i kö för att köpa upp apoteken. För att ta över ett apotek blev köparna skyldiga att håll dem öppna fram till mars 2013. Så om ett år kan vi räkna med ökade nedläggningar på olönsamma platser som på landsbygden.

En del av våra apotek har låg lönsamhet och vi har svårt att rekrytera farmaceuter, säger Andreas Rosenlund, informationschef på Kronans Droghandel. Sammanlagt hotas alltså 33 apotek av nedläggning. De flesta ligger i Norrland. Vilka som är mest hotade går inte att säga, enligt Rosenlund.

De andra bolagen som driver apotek i glesbygden – Apoteket AB, Apoteksgruppen och Apotek Hjärta – har inga planer i dagsläget, på att lägga ned sina verksamheter. Med lite tur har alltså dessa orter vars apotek hotas av nedläggning, även tillgång till någon av de andra apoteksföretagen.

Här är orterna som i dagsläget hotas av denna nedläggning:

Lima
Malung
Sälen
Färila
Ljusdal
Ockelbo
Svenstavik
Arjeplog
Arvidsjaur
Malmberget
Gällivare
Likenäs
Torsby
Åsele
Dorotea
Sorsele
Storuman
Tärnaby
Vilhelmina
Vindeln
Marstrand
Virserum
Vislanda
Pålsboda
Fellingsbro
Hedesunda
Delsbo
Slite
Torsås
Hallstavik
Burträsk
Karlsborg
Färgelanda

Men för närvarande gäller det alltså bara apotek som drivs av Kronans Droghandel.

http://mobil.aftonbladet.se/incoming/article14811914.ab

Samtidigt handlar det om en trend, att i framtiden kan alltså inlandet komma att sakna även apotek, att lägga till andra samhällsfunktioner som läggs ned på löpande band. 

http://rymdiz.blogspot.se/2012/04/varning-for-att-resa.html

Vinstdrivande företag har ingen vinst att se i eventuell "samhällsnytta". Vilket är varför en statlig ägd service och statliga företag, tänker mer på allmännyttan för alla medborgare. Men det leder även till att statligt ägda företag sällan går med vinst, då vinstgivande orter bekostar verksamhet på de mindre lönsamma platserna. Ett företag behöver inte bry sig om en eventuell socialistisk "omfördelning" av samhällets resurser. En tjänst såsom apotek i närområdet kan vara otroligt viktigt för de som bor i glesbygd naturligtvis. Särskilt eftersom man ofta i glesbygden har långt till vårdinrättningar, och den mesta vården handlar om egenvård.

Men det beror ju också på om vi tycker det är viktigt att hålla hela Sverige levande eller om det räcker med att städerna lever? Med en kontinuerlig nedrustning av resurser på landsbygden, följer naturligtvis även en spiral som leder till att folk flyttar till städerna där de erbjuds mer service.

Hade det funnits ett värde i att hålla landsbygden levande? Ett värde som inte hade synts i ett enskilts företags balansräkning men i ett större perspektiv?