Världens demografiska utveckling, fram till 2100...

Det är Bank of America som tagit fram en karta över världens demografiska åldrande. Antagligen ur perspektivet att detta är intressant ur ekonomiska synvinklar. Men för mig som också intresserar mig för samhället finns det så många andra vinklar man kunde se ifrån detta. 

2010, 2050 och år 2100 på bilden. Klicka på den för att få en större bild.

Det som är rosa är den del av världen där 20% eller mer är över 65 år. År 2010 var det bara Italien, Tyskland och Japan som var skuggade ljust rosa (axelmakterna). Men, som ni kan se, ökar detta fram till år 2100 till att omfatta större delen av världen som kommer ha en åldrande befolkning.

Antalet personer över 60 år kommer att fördubblas från 841 miljoner år 2013 till över 2 miljarder 2050, enligt siffror ifrån FN. Tyvärr åtföljs detta sjunkande födelsetal globalt till under reproduktionsnivån även i många länder. Otroligt nog så ser man att antalet personer över 60 års ålder kommer att överstiga antalet barn för första gången, efter år 2047.

Det finns ingen snabb lösning för att vända denna demografiska utveckling. Unga familjer blir då viktiga för att förhoppningsvis kunna hjälpa till där hjälp behövs inom vår framtida ekonomi. Viktigt att uppmuntra en kultur av familj och samhälle som stöder dem. Alltför många länder: såsom Japan, har blivit alldeles för fixerade vid företagskulturer som ger mycket lite utrymme för detta, om då skälen må vara kulturella, ekonomiska eller helt enkelt vad privatpersoner föredrar kan man ju spekulera omkring.

Oavsett är det något som världen kommer att få hantera och ytterligare en del i den ekonomiska återgången, men kanske också bra då äldre inte orkar förbruka lika mycket resurser och kanske kommer världen få en liten återhämtning i och med det.

Demografi och kommunernas kostnader...

Med drygt 1,1 miljoner anställda står kommunerna och landstingen tillsammans för en stor del av Sveriges ekonomi. Lagen säger att kom­muners och landstings kostnader och intäkter ska vara i balans.

Vi vet exempelvis att den allt äldre befolkningen ändrar förutsättningarna för folkhälsan och hälso- och sjukvården. Andelen äldre kommer att öka kraftigt fram till år 2020, med behov av service, omsorg och vård. Samtidigt minskar den pro­duktiva delen av befolkningen, vilket gör utmaningen att finan­siera vården än större. De sedan 1990-talets början kraftigt ökade vårdbehoven har hanterats genom gränsöverskridande strukturför­ändringar som resulterat i bättre resursutnyttjande.

Antalet personer i olika grupper av befolkningen har betydelse både för kommunsektorns kostnader för vård, skola, omsorg liksom för sektorns intäkter.

För intäkterna är särskilt storleken på gruppen mellan 20 och 64 år viktig. Och för att ha en balans mellan kostnader och intäkter är det viktigt att gruppen mellan 20 och 64 år är betydligt större än de andra grupperna sammantaget, grupper som för det mesta inte arbetar.

Anställda i kommunerna per personalgrupp 2011

A. Skola och barnomsorg 261 000 (38%)
B. Vård och omsorg 211 900 (31%)
C. Administration 76 200 (11%)

D. Teknik 78 700 (11%)
E. Socialt och kurativt arbete 32 300 (5%)
F. Kultur, turism och fritid 19 000 (3%)
G. Rehabilitering och förebyggande 7 200 (1%)

Det är inte förvånande att man tittar på kostnader inom skola/barnomsorg och vård/omsorg när kommuner skall spara eftersom att detta är de två största sektorerna, personalkostnader står också för kommunernas största del sammantaget i deras budget. För att kommuner skall kunna erbjuda medborgarna den stöd och service som de behöver. 

Framtidens utmaning är att se hur vi kan lösa de här frågorna samtidigt som resurserna krymper, att kunna bygga ett hållbart samhälle. Både miljömässigt, ekonomiskt och socialt.