För att komma framåt i livet, lyckas, nå framgång, så måste vi sätta upp mål för det som vi vill uppnå. Samtidigt måste det vara realistiska mål, något som vi faktiskt kan klara av.
Vissa begränsningar finns redan i livet, alla kan inte bli fotomodeller, raketforskare, eller springa snabbast i världen på 100m. Vi har vissa olika anlag som vi föds med och olika socio-ekonomiska förutsättningar. Men det finns mycket vi skulle kunna göra, som vi inte gör.
En del säger att det är så mycket som nio tiondelar av det man vill uppnå som kommer att bero på ens ihärdighet, och inte enbart s.k. "talang". För att bli bra på något, vad som helst, så behöver vi träna denna förmåga minst 10 000 timmar. Då kan vi mästra nya förmågor, som nya språk, spela ett instrument, spela ett spel såsom "Schack" eller vad det nu må vara. Så om vi skulle lägga den här tiden på något som vi kanske egentligen alltså inte har "talang" för eller är bra på till börja med, så visst kan vi lära oss det vi behöver kunna ändå, även om det alltså kanske är svårare än för den som har naturliga anlag för något.
Så det behöver heller inte vara den med naturlig talang som når längst utan kanske den som satsar mest, anstränger sig hårdast och jobbar mest för att nå sitt mål. Må det sedan vara en bra utbildning, arbete, att lyckas inom sport, konstnärliga eller artistiska områden.
Jag tror också att många människor blir bekväma efter ett tag, man kan känna att man uppnått nog, att det inte finns saker kvar att sträva efter. Man har det bra som man har det och behöver inte kämpa för ett bättre betalt arbete, steg på karriärstegen. Man kanske slutar bry sig om att bli mer vältränad utan nöjer sig med att underhålla sin allmänhälsa med en cykeltur eller promenad ibland. Men är du säker på att du inte bara blivit bekväm? Finns det ingenting kvar i livet som du hade önskat att du lagt tid på, någon sida av dig själv som du hade velat utveckla mer?
Jag tycker ju att man aldrig skall sluta med att utveckla sig själv, att man alltid kan börja med nya intressen, hobbies, om det så är att studera något man aldrig tidigare ägnat tid åt, läsa om nya saker, gå nya kurser och utbildningar, träna nya träningsformer. Är det verkligen för sent att göra de där sakerna du ännu inte provat? Vem har bestämt det?
Jag tror att när vi slutar göra nya saker, eller sluta pressa oss själva och leda oss själva framåt, då kommer vi även att tappa en del av glädjen med att leva. Om man alltid bara gör samma saker, dricker och äter exakt samma saker, aldrig provar något nytt, går exakt samma runda med hunden, pratar med exakt samma människor varje dag. Kommer vi då inte bara att upprepa oss själva resten av våra dagar?
Så jag tycker att du skall fundera över vad det är du verkligen vill, är det vad du redan gör? Har du någongång övervägt att göra något annat, vare sig det är i det proffessionella livet eller det privata? Eller finns det kanske bara andra sätt, att göra samma sak, som inte är provade. Sträcker du dig utanför din egna trygga sfär så att du kan utvecklas som människa?
Jag tror att man kan göra vad som helst i världen som man själv har en dröm eller önskan om att göra och jag tycker aldrig man skall sluta att pröva nya saker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar