http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=7606891
Enligt Nordström erbjuder SKL 1 500 kronor mer i månaden på tre år, 250 kronor mindre än vad många andra grupper fått.
En del av varslet handlar om strejk bland till exempel undersköterskor, vårdbiträden kökspersonal, barnsköterskor, mentalskötare, personliga assistenter, renhållningsarbetare och personal inom räddningstjänster. Det berör följande kommuner: Boden, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå och Piteå samt Norrbottens landsting.
Den andra delen, som berör alla kommuner och landsting är en blockad av nyanställningar i samma yrkesgrupper.
Varslet träder i kraft den 29 april.
I de pågående förhandlingarna mellan fackförbundet Kommunal och arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) har det kärvat till sig framförallt när det gäller löner och villkor. Kommunal och LO kräver löneökningar i kronpåslag. 1 740 kronor på tre år för de som tjänar under 25 000 kronor i månaden.
"För att skillnaden mellan industriarbetaren och undersköterskan inte ytterligare ska öka så är krontalspåslagen helt avgörande", skriver Kommunal i ett pressmeddelande. Arbetsgivarparten SKL är sparsam med kommentarer.
Som vanligt tycker jag själv att alla branscher måste sluta jämföra sig med industriarbetarna. Det är en privat, egenfinansierad sektor som står för export och produktion. De har löner som försvaras av att de är privat anställda och att företagen har vinster som de kan lägga på de anställdas löner. När det gäller anställda inom kommunal regi så är dessa helt skattefinansierade och det är orimligt att ha samma löner som i privat sektor.
Man jämför äpplen och päron. Jag vänder mig ifrån deras argument vilket jag tror är det som gör att de aldrig brukar få igenom sina lönekrav. Man kör samma argument år från år. Jag hade hellre sett att man jämfört sig med exempelvis kommunal tjänstesektor. Vad gäller utbildningsnivå som också är relevant. Undersköterskor har inte lika lång utbildning som en del som arbetar som tjänstemän och därmed kan de inte ha samma löner.
Därav inte sagt att inte dessa yrkesgrupper är för undervärderade. Så kanske skall det ändå till en löneförhöjning. Men jag tror inte de kommer att få igenom dessa förrän "de" (facket) kan få fram relevanta, jämförbara underlag för argumenten.
Nu kommer statliga Medlingsinstitutet att kallas in och myndighetschefen Claes Stråth har varit tydlig med att det är industrins lönemärke, räknat i procent, som är ledstjärnan. Några högre krav än så tänker inte medlarna medverka till. Industrins märke landade på 6,8 procent, Kommunals krav uppgår till runt 7,8 procent.
Utöver kravet på löneökningar kräver Kommunal att arbetsgivarna ska begränsa de anställdas så kallade delade turer, tillhandahålla arbetskläder för personal inom vård och omsorg, samt gå med på en extra föräldramånad. http://www.gp.se/ekonomi/1.1563805-strejkvarsel-fran-kommunal
Kommunals konfliktåtgärder får stöd av 6F, Fackförbund i samverkan, som består av Byggnads, Elektrikerförbundet, Fastighets, Målarna och Seko.
I ett gemensamt uttalande skriver de att löneökningar i kronor måste till för att inte ytterligare öka skillnader mellan industriarbetare och undersköterskor. Arbetsgivarna vill se industrins riktmärke på 6,8 procent över tre år som styrande för avtalsrörelsen.
"Det är självklart att det blir mycket mindre än det kronpåslag som medlemmar i mer manligt dominerade yrken får. Det är uppenbart att detta drabbar de med lägst löner", skriver 6F.
Kommunals strejkvarsel rör alla möjliga yrkesgrupper, alltifrån undersköterskor, vårdbiträden, kökspersonal, barnsköterskor, personliga assistenter, renhållningsarbetare och personal inom räddningstjänster, totalt närmare 9 000 anställda i 100 kommuner. Varslet träder i kraft den 29 april och rör 8 971 personer.
Istället för att blint titta på den exakta siffran den verkställande delen av offentliga sektorn önskar i löneökning, varför inte titta på hur vi kan ha högst skattetryck i världen och ändå en endast medioker samhällsservice?
SvaraRaderaHur mycket byråkrati kan man plocka bort? Hur många onödiga människor sitter och flyttar papper från pärm a till pärm b? Varför har svenska läkare kortast knivtid i europa?
Behöver man ha folk på Stats-, landstings-, kommun- och sjukhusnivå som detaljstyr? Kan man inte skriva ett enda uniformt stringent regelverk (som inte tillåter Carena-avarter) och använda som mall?
Antag att ration pärmare:verkställande i offentliga sektorn är 1:2.
Antag att en verkställande typiskt har 27000/månad och att en pärmare har 30000. Om man sparkar en pärmare kan man alltså öka lönen med 3000kr för 10st verkställande.
Antag vidare att man sparkar ytterligare en pärmare. Då kan man anställa en till verkställande och det kan göra stor skillnad. Tänk dig att du är på ICA. Det finns tre kassörer som klarar 20 kunder/h, men det kommer säg 65 kunder/h. Till slut har köerna vuxit så långa att folk vänder i dörren. Om man har en kassör till kommer köerna väsentligen vara tomma.
Problemet nu under nedskärningstiden '92 och framåt, är att det är alla byråkrater som beslutat om nedskärningar. De har förstås i första hand sett om sitt eget hus och plågat de verkställande. Bättre är att lyfta upp den där korrupta geggan i dagsljuset och syna den rejält.
Det är i mitt tycke så den här lönedebatten skall lösas.
Jag kan hålla med om att Sverige är ett av världens mest över-byråkratiserade länder. Det finns mycket i kommunens byråkrati som kunde rationaliseras bort.
RaderaNär det gäller läkare är det för att man rationaliserat bort läkarsekreterarna. I läkaryrket måste det dokumenteras mycket i patientjournaler då sjukdomshistorik är avgörande för framtida behandling. Men det är naturligtvis inte läkarna som skall sitta och göra anteckningarna i journalsystemet.
När det gäller Ica så vill man ha en viss mängd av kö, därför att man vill egentligen inte att kön ska ta slut. De som sitter i kassan skall ju helst nyttjas hela tiden. Så en viss kö är effektivt, samtidigt skall det inte vara orimliga väntetider på att få den service som ens skattepengar går till.
Men absolut kan man se över mängden byråkrater i vårt samhälle, samt över-komplicerade samhällsstrukturen. Trenden är ju ändå att det ständigt blir mer byråkrati. Inte mindre...
Det finns väldigt många som är arbetsoförmögna bara för att dom står i en kö att bli opererade. Säg att en pool med tre läkare klarar två operationer per dag och har 2 mån i kö. Det betyder, utöver mänskligt lidande etc, att 88 personer är arbetsoförmögna i onödan varje given dag. Att anställa en läkare till kostar garanterat mindre än 88 löner oavsett hur låga dom är.
RaderaVidare så beror tydligen en del av den horribelt dåliga knivtiden för läkare på att läkare måste redogöra för varje liten detalj som kostar pengar.
SvaraRaderaSom privat arbetsgivare baxnar jag. Gör ett vettigt datorprogram om underlättar detta (se tex på vad läkarna använder i Schweiz), och slumpa ut vilka som skall göra redogörelsen till 5% av alla läkare (tex ett lotteri per år). Gör sedan nån överslagsberäkning om hur mycket grejjer som behövs av en läkare / vårdtillfälle. Där det sedan vida överstiger på övriga platser, gå in och gör noggran koll.
Att plåga alla läkare med detta och att därmed sänka alla läkares produktivitet är så korkat att man baxnar. Jag hoppas verkligen jag är felinformerad.