Sidvyer, all historik:
140 929 st
...med 571 olika separata inlägg. Besökarna är fördelade på bland annat följande länder:
Jag vill tacka alla som besökt min blogg under det här året och också bidragit med insiktsfulla kommentarer och tips till mig. Mitt egna mål för bloggen var att under året som har gått skriva ca.1000 inlägg men det nådde jag alltså inte. Det var ett lite väl ambitiöst mål och det visade sig att jag under året valde att lägga mer tid på min egna fritid och åt att även "ligga i hängmattan" ibland. Vila och återhämtning är också viktigt och jag har lätt att bli överambitiös och ta på mig för mycket när det gäller mina fritidsintressen.
Jag vill tacka alla som besökt min blogg under det här året och också bidragit med insiktsfulla kommentarer och tips till mig. Mitt egna mål för bloggen var att under året som har gått skriva ca.1000 inlägg men det nådde jag alltså inte. Det var ett lite väl ambitiöst mål och det visade sig att jag under året valde att lägga mer tid på min egna fritid och åt att även "ligga i hängmattan" ibland. Vila och återhämtning är också viktigt och jag har lätt att bli överambitiös och ta på mig för mycket när det gäller mina fritidsintressen.
Senaste veckorna skrev jag även en bok avseende mina upplevelser i att växa upp med en psykiskt sjuk förälder. Jag har berättat en del om detta i ett tidigare inlägg.
Men nu skrev jag alltså en komplett historia. Bakgrunden var att en journalist ifrån TT läst mitt inlägg och ville göra en kortare artikel. Som jag ser det kan ingen kort artikel någonsin ge svaret på den frågan. "Hur är det egentligen att växa upp med en förälder som har de här svårigheterna?". Samtidigt som en människa är mer än sin diagnos. Alla människor har både positiva och negativa sidor. Att bara berätta om de negativa blir fruktansvärt ensidigt och inte en rättvis bild. Jag skrev därför ned min historia och mitt rå-manus hamnade på ca. 122 sidor A4.
Men som vi alla vet är det svårt att få något utgivet. Jag har skickat det till några förlag så får vi se vad de säger. Jag tror att det finns saker att lära sig av min berättelse, samtidigt som det kanske är mer avkopplande att läsa en bok om något ljusare. Kanske saknas även intresset. Någon siffra säger att bara 1 av 1000 manus någonsin blir utgivna. Men för mig har det ändå varit en intressant upplevelse att göra klart en hel berättelse. I framtiden kanske jag väljer att skriva något i mer fiction/roman stil. Jag får se när jag får inspiration att skriva igen. Mina 122 sidor tog ca. 1,5 vecka att färdigställa så jag tror att jag kan skriva snabbt när det gäller själva mängden. Nu är det alltså bara innehållet som också måste finnas. Men kanske kommer inspirationen till en annan historia, en annan dag?
Det året som nu börjar har jag ett mål i att fortsätta skriva här på bloggen. Förhoppningsvis kommer jag även att ha inspirationen att finna lika mycket intressanta ämnen att skriva om. Samtidigt vill jag inte skriva om saker jag skrivit om förut om det inte har tillkommit något nytt på ämnet att skriva om. Men jag hoppas ändå att ni kära läsare, återkommer och att vi kan fortsätta ha en dialog även under året som kommer.
Om ni har förslag på ämnen som ni skulle vilja läsa om får ni gärna ge förslag i kommentarerna till olika inlägg. Jag brukar försöka läsa och svara, så fort jag hinner. :) En god fortsättning och tack för det här året!
Tack för det här året!
SvaraRaderaOm du funderar på vilka av dina ämnen som gett för dig intressanta reaktioner så kanske en ny bearbetning av samma ämne och med det minst viktiga bortskalat. Det är sällan längre skrifter blir bättre, gäller åtminstone mig. Vi läsare utvecklas också och reagerar kanske lite bättre. Än viktigare är att få nya läsare går bakåt särskilt långt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
:) true that!
Radera