Sociala orättvisor, ger ökad ohälsa och sämre sociala relationer...

Sveriges goda välfärdssystem medför att Svenskar litar ovanligt mycket på varandra. Vi deltar även i större utsträckning i föreningsliv och har bättre sociala relationer. Detta har i sin tur betydelse för folkhälsan då vi mår bättre och lever längre. I europeiska länder med svaga sociala skyddsnät är människors sociala relationer desto sämre och de befinner sig i botten när det gäller hälsa och livslängd. Det finns dock farhågor då det sociala livet minskat i omfattning i Sverige sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet. Detta visar ny forskning i boken ”Social capital and health inequality in European welfare states” (Palgrave MacMillan). 

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/battre-sociala-relationer-i-socialdemokratiska-samhallen_7979482.svd

De som lever i ett samhälle med stora orättvisor och bristande stöd från de statliga institutionerna utvecklar lätt en mörk människosyn. Men de som känner förtroende för staten och välfärdssystemen tenderar att utveckla goda sociala relationer som präglas av tillit och ömsesidighet. Detta förbättrar vår hälsa och minskar hälsoskillnaderna mellan fattiga och rika i samhället.

De bästa sociala relationerna finner man i länder där socialdemokrater under lång tid har haft makten och utvecklat ett välfärdssamhälle som bygger på begrepp som rättvisa, jämlikhet och solidaritet – alltså den sortens samhälle som vi har haft och delvis har kvar i Sverige.

Marknadsliberala länder som Storbritannien och Irland intar en mellanställning i Europa när det gäller tillit och sociala relationer mellan invånarna. Där är alltså invånarna i allmänhet mer misstänksamma mot varandra än i Sverige och övriga Norden. Det hänger samman med att inkomstklyftorna är större och att staten i mindre grad har lagt sig i vad som sker på marknaden. I dessa avseenden finns det likheter mellan Storbritannien och USA. Och där har både umgänget och tilliten mellan invånarna minskat stadigt under efterkrigstiden, det har bland andra den världsberömde statsvetaren Robert Putnam vid Harvarduniversitetet skrivit om i boken ”Bowling Alone”. Den moderne amerikanen träffar sällan sina vänner och deltar i samhällslivet genom teven, telefonen eller datorn, han till och med bowlar ensam.

Läs gärna hela orginalartikeln/debattartikeln här: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/battre-sociala-relationer-i-socialdemokratiska-samhallen_7979482.svd

Det finns även en avhandling "Healthy bridges – Studies of social capital, welfare, and health" på samma ämne. Skriven av Rostila, Mikael (Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS)) http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:198385

Avhandlingen skriver bland annat att trots välutvecklade sjukvårdssystem och god materiell levnadsstandard finns fortfarande stora sociala hälsoskillnader i västerländska samhällen, däribland Sverige. Avhandlingen av Mikael Rostila visar att det finns stora skillnader mellan invandrares och svenskföddas sociala umgänge. Invandrare umgås i mindre utsträckning med vänner och släktingar och deltar i mindre omfattning i föreningsliv jämfört med svenskfödda. Liknande skillnader finns även mellan sociala klasser.

Det är dock viktigt att även uppmärksamma de negativa sidorna av sociala relationer enligt Mikael Rostila. Sociala nätverk i Sverige är segregerade då svenskar och invandrare umgås med varandra i liten utsträckning. Avhandlingen visar att invandrare som till övervägande del umgås med andra invandrare i slutna nätverk har en sämre hälsa än andra invandrare.

En förklaring är att invandrare i sådana nätverk har sämre möjligheter på arbetsmarknaden. En annan förklaring är att skadliga hälsobeteenden och sociala förhållanden sprids och upprätthålls i sådana nätverk. Hälsa är därmed inte enbart ett individuellt fenomen utan även ett socialt – som kan spridas i sociala nätverk.

Vad vi alltså kan fundera över är hur den kommande ekonomiska krisen, och åtstramningar kommer slå mot vårt samhälle. När välfärdsnätet glesas ut och klyftorna i samhället ökar, kommer alltså även ohälsan att öka och engagemang i tex. ideella föreningar och föreningsliv kommer att minska. Med sämre sociala relationer och tillit minskar stödet mellan exempelvis släktingar, vänner, grannar. Man kanske blir mindre benägen att hjälpa sina medmänniskor.

Kanske går vi ett hårdare samhällsklimat till mötes på många sätt.