5 politiska "sanningar"...

På ett sätt håller ju alla med sådana här påståenden, fast tyvärr ser ju inte verkligheten ut som att det är hälften rika och hälften fattiga. Varken på global skala eller i de olika länderna. Snarare så att på global skala sitter 1% på 90% av rikedomarna, och i olika länder handlar det oftast också om att den rikaste 1%:en har mer resurser än övriga 99% tillsammans som i USA. 

All politik handlar egentligen om omfördelning, men också att som samhälle är det billigare att organisera vissa saker som icke-vinstdrivande. Samhälleliga grundfunktioner bör få fungera utan vinst-drivning, såsom skolväsendet eller viss del inom äldreomsorg och vård när kvalitéstyrning bör vara grunden. Därav inte sagt att vi skall gå över och bli kommunister. Men de här påståendena är lite förenklande.

Men i USA är man ju mycket för "every man for himself" de har ju inte samma socialförsäkringssystem som vi har, vi har ett mycket starkare socialt skyddsnät. De har trailerparks mm. och många otroligt fattiga områden. Men de har också många enskilda personer som är otroligt rika, och som har mer pengar än ett lands hela budget. Mer pengar än de egentligen själva kan göra av med. Att inte bedriva någon form av omfördelning och beskatta även de rika skulle ju vara osolidariskt.

Men faktum är att det inte är beskattningen av de 1%.en som driver runt ett samhälle, utan beskattningen mot den stora gruppen dvs. medelklassen som betalar in mer summor i skatt då de är flest personer i den gruppen. Det är inte de rika som betalar för de fattigaste, det är medelklassen, som alltså har mindre resurser sammanräknat som grupp, än vad den sista 1%en har.

Men vad är rättvisa? Rättvisa kan ses från så många perspektiv. Det är lätt att peka på hur orättvist det är för de rika att betala mer skatt än andra. Medan vi vet att det är otroligt svårt att lämna den sociala klass du föds in i. Alla människor har inte samma möjligheter i världen, en del av rättvisa brukar kallas att försöka ge alla liknande möjligheter. Bland annat då till att skatter går till skolväsende, istället för att rika skulle gå på privatskolor och fattiga knappt skulle få någon utbildning alls då de inte skulle ha råd att betala skolavgifter. Osv.

Jag kunde också gå in på att politiska budskap som de här ovan, är ju politik skapade av de "rika". Det gör att det är propagandabudskap inbyggda i de här meningarna, som kan låta som rena fakta och enkla "sanningar" som väljarna skall ställa sig bakom och bara ta till sig.

Påståenden ovan:

1) You cannot legislate the poor into prosperity, by legislating the wealthy out of prosperity. För det första kan man titta på varför man skriver "poor" och inte "rich" som motsats, utan wealthy som är ett finare ord och därför speglar hur de rika i det här fallet också är bättre än de fattiga, genom att de är mer välutbildade. Om man valde att skriva wealthy kunde man skriva "those with lesser means" eller något som motsats. men i USA är det fult att vara just "poor", ingen vill klassificera sig in i den gruppen. Man anser att fattiga får skylla sig själva för att de inte "vill" arbeta. Samtidigt som många fattiga i USA jobbar 12h/dag eller mer på låglönearbeten, ibland med två olika arbeten men får ändå inte ihop pengar till sin hyra. Man kan också fundera över: Vad är "prosperity"? Välstånd? Har alla människor i ett samhälle rätt till det här välståndet? Skall vi garantera en grund för alla människor att stå på, eller skall en grupp ha det bra och alla andra dåligt?

2) What one person receives without working for, another person must work for without receiving. Samtidigt som vi har exemplet med låglönearbetaren ovan som sedan också får "social welfare" och foodstamps, så har vi då de rika som äger restaurangen som låglönearbetaren arbetar vid. Är det då rätt att beskatta exempelvis restaurangägaren eller butiksägaren som gör vinster på att ha låglönearbetare som arbetar nästan gratis? Eller kanske borde de höja grundlönerna i lagstiftningen och ta bort låglönearbete som människor inte kan försörja sig på.

3) The government cannot give to anybody, anything that the government does not take from somebody else. Återigen ser man att politiken är skriven av de rika och bemedlade. Eftersom här låter det som att staten är något som är emot folket. När staten skall representera folket. Tyvärr så är det inte den stora massans åsikter och behov som representeras inom politik. Det har alltid varit de vältaliga, och välutbildade oftast från den högre klassen som kommer till politiken och blir politiska ledare. De representerar i första hand sin egen klass och sitt eget synsätt för vad som är bra för dem själva. Inte nödvändigtvist vad som är bra för folket, även om de är valda av folket. Är inte statens roll att alla i ett samhälle skall ha det så bra som möjligt? Om man utan socialförsäkringssystem och trygghetssystem skulle ha människor som rent ut sagt skulle bo på gatan. Är det då fel av staten som representerar folket, att se till att alla människor har en grundtrygghet. Staten kan inte fördela något den inte tar in, men samtidigt är inte staten någon som samlar skatterna på hög för att bli rik, utan samlar in medel för att förändra samhället till samhällets bästa. Staten skall ägna sig åt infrastruktur, och samhällets grundsystem men samtidigt skall marknadsekonomi råda.

4. You cannot multiply wealth by dividing it. Återigen är det mer rättvist att de rika får vara rika och de fattiga får fortsätta vara fattiga? Och vad menar man egentligen med det här påståendet. Om man fördelar resurserna från 1% av de rika som har mer pengar än vad de kan göra av med, och gör att 50% av folket kan ha en väldigt bra levnadsnivå, har man då inte "multiply wealth"? Är välstånd för många inte mer värt än "rikedom" för några få? Visserligen kan man inte skapa mer pengar och resurser än vad som redan finns i systemet, men man kan absolut se till att fler har det bra, än att några få har det bra och resten har det dåligt.

5. When half of the people get the idea, that they do not have to work, because the other half is going to take care of them; and when the other half gets the idea that it does no good to work because somebody else is going to get what they work for, that is the beginning of the end for any nation. Här har vi ett otroligt dramatiskt påstående som slutkläm. Kanske så att de som läst alla fem påståenden kommer bli lite uppjagade, och kanske lite arga. De vill inte att deras nation, eller land skall kollapsa. Det gör att de enklare vill ta till sig detta att det är fel att ta hand om andra, och att naturligtvis måste de rika få behålla sina orimliga vinster för sig själva annars kollapsar ju landet. Naturligtvis tycker jag inte heller att modellen man använde i det gamla Ryssland/Sovjetunionen är rätt modell eftersom att med planekonomi händer precis det som man säger här i exemplet ovan. Om alla har lika lön så tappar man motivationen att arbeta eller göra något bättre än de andra. Om man inte får ta ut vinster tappar man innovation och entreprenörskap. Samtidigt som vi har kunnat ha precis den utvecklingen av goda idéer i en tid då inkomstskillnaderna var mycket mindre än vad den är idag. De rikaste löneutveckling, som chefer över företag, som ledare är mångdubbelt högre idag än den var när världens ekonomiska utveckling hade en större "boom" och tillväxt under tex. 80-talet.

Jag tror ärligt talat det finns böcker att skriva bara om de här fem påståendena för det är otroligt mycket politik, värderingar, och slutresultat man kan diskutera och visa siffror på. Tyvärr blir det så att när den ledande massan vill nå ut till folket gör man det i kraftfulla kärnfulla budskap. Dessa budskap är skrivna för att stödja dem själva. Politikerna stödjer alltså den högsta 1%:en på bekostnad av de andra 99%en. 

En politiker som inte arbetar för den styrande eliten blir snabbt avsatt ifrån sin tron, eftersom politik backas upp av stödjande ekonomiska bidrag från de rika. Ni kan alltså vara lugna i förvissningen om att ingenting kommer förändras. Pengar styr världen, kanske som den alltid gjort och revolutionen är långt borta.