En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

torsdag 20 december 2012

Maya kalenderns slut...


Från serien "Cyanide & Happiness". http://www.explosm.net/comics/3025/

8 kommentarer:

  1. Nya rön tidsåldern tar slut på julafton. Havet stänger redan Ringhals 4. Hur var det med dina förberedelser för ev. evakuering? Är cykeldäcken pumpade? Tänker på Nemis bok och bilträngseln. Vill inte att du riskerar drunkna.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror ändå man får förbereda sig i någon slags sannolikhetsordning. Faktum är att det är större sannolikhet att bli arbetslös, få cancer, närståendes sjukdom, bilolycka, mm jämfört med det rätt osannolika scenariot att jag måste fly på cykel ifrån en jätteflodvåg.

      Tyvärr kan man inte förbereda sig för allt, det här med sjukdom eller plötsliga olyckor kan vara svåra att undvika. Men man kan ju minska risker genom att tex. försöka leva hälsosamt, träna (många dör av övervikt och relaterade sjukdomar), ej köra bil i onödan i snöstorm eller dåligt väglag, minska exponering mot "otur", som verkar inträffa oftare om man utmanat ödet för ofta.

      Arbetslöshet kan man ju till viss del förbereda sig för genom att till exempel minska sina omkostnader så att vid eventuell arbetslöshet inte stå med för höga fasta kostnader mm. etc.

      Förberda sig för eventuella ekonomiska kriser genom amortera, spara, öka sina tillgångar, osv.

      Men enklare förbereda sig för vardagens alla missöden genom att ha skyffel i bilen, sand, varm filt, första hjälpen osv. lätt tillgängligt. Varna sina grannar när de gör galna el-installationer eller om det finns ett jätte-sluk-hål i vägen. Ibland är vi dåliga på att hjälpa varann och noterar farorna för oss själva utan att berätta om dem för andra.

      Radera
  2. Jag håller helt med dig. Mitt inlägg var ett litet försök till skämt. Har faktiskt upplevt allt du räknade upp i mening två inklusive mm tex jättevåg på Nordsjön men på båt *) och inte cykel.

    Ser nu sannolikhet för att den ekonomiska nedgången drabbar fler nästa år. Ett längre strömavbrott har också betydligt större risk än en jätteflodvåg i Sverige.

    Klimatförändring av ökad CO2 som mer regn här och torka på andra håll verkar också ge stigande problem. Peak oil leder till mer CO2 genom mer energikrävande oljeframställning och ökad kolbränning. Metan från tundra och fossilgasproduktion är också otrvligt.

    Men strax är det jul och vi får träffa barn och barnbarn annat än via mobil och Skypebilder. Ser fram mot julfirandet.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    *) Faktiskt enda gången jag blivit utvisad från en bar. Baren var stängd och vi satt där och upplevde vågorna bryta mot fören och stänka in över rutorna när något befäl kom med några matroser för att förstärka rutorna med plank. De förklarade att tonvis med vatten kunde slå ihjäl oss om vi satt kvar. Detta hände sig på den tiden man oftare åkte med färja till England och flyg var ovanligare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Färjor kan vara läskiga, särskilt då man går ut på sjön med färjan, oavsett väder för att rederiet inte vill ställa in turer, och tappa pengar. (Därför som Estonia sjönk också). Jag hade själv åkt med samma färja, när denna tur brukade gå mellan Umeå-Vasa och hette "Wasa King" alternativt "Wasa Queen". Det börjar vara så länge sedan så man glömmer. :)

      På den tiden när den gick uppe i Umeå åkte man ut på sin tur fast vågorna gick höga, och alla varor rasade ut i Tax-Free'n och allting ombord på färjan stängde. Ibland var jag orolig att båten inte skulle klara det för att det kändes att de pressade gränserna för vad en sådan färja klarar. Vi åkte turen många, många gånger. Själv gjorde jag planer för vad jag skulle göra om båten verkligen började sjunka, var utgångarna var, var det fanns flytvästar. Jag var liten då, kanske 10 år men förstod redan då, att båtar kan sjunka om man behandlar dem som de här rederierna gör.

      Båten sjönk ju senare när turen alltså gick mot Estland, men jag kan inte säga att jag är förvånad när man har sett hur de aldrig hade väder med som en faktor.

      Efter den händelsen tror jag dock rederierna blev mer försiktiga med att pressa lyckan. Men alltid ska det bara gå just så lång tid efteråt, innan sådant åter faller i glömska.

      Radera
    2. I oktober 94 åkte jag med Estonias systerfartyg till Tallinn, dvs en månad efter katastrofen. Åter var det storm och jag fick förklara för min fru att var det på någon båt vid någon tid som det var riktigt god säkerhet så måste det vara där och nu. Hon var nog lite orolig där hemma.

      Det var inte ens halvfullt på båten och några andra som skulle jobba med samma projekt i Tallinn vägrade båt och flög istället. Projektet blev en större framgång än vi trott i förväg och efter en vecka var vi välbehållna åter.

      Alla passagerare var säkert medvetna om var flytvästar och livbåtar fanns. Bilresor är farligare, tror jag.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera

  3. Majaindianernas ättlingar tar uppståndelsen bland hysteriska vitingar med ro, genom att påpeka att en epok tar slut och en ny börjar.

    All heder till Majabefolkningen.

    Alf Johansson

    SvaraRadera
    Svar
    1. The age of aquarius? :) http://en.wikipedia.org/wiki/Age_of_Aquarius

      Radera
    2. Man får hålla upp fingret och känna varan det blåser. Jag antar från syd då vinden var brännande het och stank av svavelduster. Vinden förde med en svårhörd jämmerklagan, "age of outrage".


      Radera