Världens naturresurser utarmas i en allt snabbare takt samtidigt som tillgången hela tiden minskar. Ingenting försvinner men däremot blir alla ämnen enligt lagen om entropi, mer och mer utspridda i jord, luft, vatten. Oordningen ökar och vi har ingen möjlighet att samla in ämnet igen efter att vi spritt ut det. När ämnet blir så okoncentrerat tar det mer energi att samla ihop det igen än. Vilket gör att då är ämnet inte längre användbart för oss. Så även om ingenting försvinner och allt finns kvar som restprodukter och annat så berhöver vi alltså nya energikällor. Det är en enormt stor omställning som vi måste göra och kanske särskilt våra barn. Som får betala priset för hur vi använt världen fram tills nu.
Jag rekommenderar alla att se de första fem minutrarna av den här presentationen som ger en jättebra sammanfattning av dagens kärnkraft med Uranium och morgondagens reaktorer med Thorium (LFTR).
Dagens kärnkraft är dels inte säker, eftersom man ständigt måste kyla processen. Misslyckas man med detta så får man en härdsmälta, vilket är svagheten med dagens kärnkraft. En Thoriumreaktor med LFTR som process är istället väldigt säker. Därför om vi får ett energiavbrott som stör processen så kan en Thoriumreaktor vara byggd så att den stänger ned sig själv. Passivt säkrad och potentiellt väldigt säker alltså om man bygger den på det viset. Med smältsalt (LFTR) och inte som den testreaktor med Thorium man byggde i Indien för några år sedan eftersom deras process som de testade på, även den var vattenbaserad. Det är ingen som bygger med den här processen för närvarande, även om det i mitt tycke är enda vägen framåt.
Skillnaden mellan Uraniumreaktorer och Thoriumreaktorer är även hur lite av Uraniumet man faktiskt använder i processen och att det hela tiden blir ett enormt energispill och även restavfall. Thoriumreaktorn är mer än 200 gånger så effektiv och lämnar mycket lite restprodukter efter sig. Om ni ser de första minuterna av filmen jag länkat till ovan så förklarar de varför det blir så i processen.
En sådan liten mängd som 5000 ton Thorium per år har potential att ersätta all dagens energi: (exempelsiffror från 2007).
- 5 trillioner kubikmeter fossilgas
- 65 000 ton Uranium (för att dagens kärnkraft är så ineffektiv)
- 5 000 000 000 ton kol
- 31 000 000 000 oljefat
Med en sådan liten mängd som behövs kommer vi aldrig att få slut på Thorium. Det är ett så vanligt ämne här på jorden. Vi har alltså möjligheten att lösa vårt energiproblem som vi står inför.
Tekniken för smältsaltreaktorn (LFTR) uppfanns av samma person som låg bakom teknikutvecklingen till dagens lättvattenreaktorer (Alvin Weinberg) men dåtidens politiker (Ronald Reagan) valde bort reaktortypen med LFTR då den processen gav rester som var för svåra att anrika.
Man hade ett intresse till vapenteknologi med sina kärnvapen. Men en s.k. smältsaltreaktor har existerat, redan 1965. För de som är intresserade av att läsa mer rekommenderar jag er alltså att läsa om LFTR - reaktorer. Även om de nya reaktorerna inte kommer att finnas på plats imorgon, så kommer vi att kunna få all energi vi behöver om vi investerar i den här teknologin och bygger de reaktorer vi behöver för att ersätta de energikällor som börjar ta slut. Thorium har också en otroligt långsam halveringstid, närmare 13 miljarder år så det är stabilt och "knappt" radioaktivt även om processen i reaktorn utsöndrar gammastrålning under drift.
Varje år kastar hushållen mat som uppgår till 1,2 miljoner ton. Ungefär 30 procent av all mat som produceras i världen hamnar aldrig på matborden utan blir avfall. I Sverige uppgår det totala matavfallet till 1,2 miljoner ton, eller 127 kilo per person, per år. Av det är mer än hälften – drygt 68 kilo per person – matsvinn, enligt en rapport från Naturvårdsverket. Matsvinnet är den viktigaste miljöfrågan när det gäller mat, mycket viktigare än att välja ekologiskt.
Medvetenheten om matsvinnets betydelse för miljön behöver öka hos olika aktörer för att minska mängderna mat som slängs i onödan. Naturvårdsverket samarbetar med Livsmedelsverket och Jordbruksverket i ett treårigt regeringsuppdrag för att minska matsvinnet.
Den svenska livsmedelshanteringen svarar för en stor del av vår totala miljöpåverkan. Till exempel står den för cirka 50 procent av den totala övergödningen och 20-25 procent av den totala klimatpåverkan. Livsmedelsproduktionen ger också upphov till spridning av gifter, bland annat bekämpningsmedel. Livsmedelssektorn är också en av de mest vattenkrävande sektorerna.
Matsvinnet förekommer i hela produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel och innebär att miljöbelastningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor. Matavfall uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen. Beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 procent i hela kedjan.
En kartläggning av mängden matavfall i Sverige 2010 visar att det uppkommer ungefär en miljon ton matavfall per år i hela kedjan. Då är inte jordbrukssektorn inkluderad. Hushållen svarar för den absolut största delen, i storleksordningen 670 000 ton. Det motsvarar cirka 72 kg/person och år eller 0,8 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag.
Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Det motsvarar cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.
För att inte tala om vad kostar de 72 kg mat som just -du- kastar varje år? Det tål att fundera på. Här finns alltså stora vinster att göra både för samhälllet, miljön och hushållen!
Det handlar i hög grad om konsumtionsmönster, beteende och attityder. Det höga tempot i samhället med allt högre förväntningar på materiell standard gör att hushållen idag ofta lider av brist på tid för att mer än nödvändigt engagera sig i matlagning. Detta betyder ökad risk för svinn genom att planering av inköp blir eftersatt, överinköp leder till att livsmedel hinner bli för gamla, bäst före dag feltolkas, att alla delar av råvarorna eller resterna inte tas tillsvara och att förpackningar inte töms ordentligt.
Vill du läsa mer? Läs den fullständiga rapporten här:
