Jag är B+. Det betyder att min blodgrupp är B, och att jag har RH+. Blodet kan ges färskt inom 5 dagar, men om man centrifugerar bort röda blodplättar som får blodet att koagulera kan man spara blodet i 6 veckor innan det måste slängas. Man har alltså alltid behov av blodgivare för att ha blod att ge i samtliga blodgrupper.
Det finns inget alternativ till blod, och man kan inte framställa det på konstgjord väg. Det är också en färskvara som ständigt alltså behöver påfyllnad.
Jag hade 145 g/L i blodvärde imorse och nu efter att ha lämnat blod bör det ha sjunkit med ca.10g/L. Blodet nybildas dock hela tiden, och om några veckor kommer det att vara tillbaka till det normala. Jag känner inte av att jag lämnat blod, har inte känt mig yr så det märks inte alls.
Lite om blodgrupperna: (från Wikipedia)
AB0
Den vanligaste och mest frekvent förekommande indelningen är AB0. Den utarbetades av den österrikiska biologen Karl Landsteiner i början på 1900-talet. Han fick Nobelpriset i medicin år 1930 för sitt arbete.
Det finns två antigener, A och B, och fyra kombinationer av dem:
Det finns 30 olika grupper av antigener som förekommer på ytan av de röda blodkropparna, och som är med och definierar en blodgrupp. Genom kombinationer av dessa ämnen har över 600 blodgrupper identifierats, men de flesta är mycket ovanliga eller begränsade till etniska grupper. De vanligaste indelningarna är AB0 och Rh.
AB0
Den vanligaste och mest frekvent förekommande indelningen är AB0. Den utarbetades av den österrikiska biologen Karl Landsteiner i början på 1900-talet. Han fick Nobelpriset i medicin år 1930 för sitt arbete.
Det finns två antigener, A och B, och fyra kombinationer av dem:
A) Har antigener av typ A på sina röda blodkroppar och bildar antikroppar mot B-antigenen.
B) Motsatsen till A, har B-antigenen och bildar antikroppar mot A-antigenen.
AB) Personen har både A- och B-antigener och saknar antikroppar mot någon av dem.
0) Det förekommer varken A- eller B-antigener, men antikroppar mot båda typer bildas.
Om blod innehållande A-antigenen blandas med blod vars plasma innehåller antikroppar mot den (B eller 0) så reagerar kroppens immunförsvar. Den regelbundna förekomsten av antikroppar i en människas blod uppkommer under det första levnadsåret.
Detta betyder att vid blodtransfusioner kan personer med blodgrupp A ta emot blod av typerna A och 0, likaså kan B ta emot B eller 0. Personer med blodgrupp AB kan ta emot blod av vilken typ som helst eftersom de inte bildar några antikroppar. Grupp 0-personer kan endast ta emot blod av typ 0.
Grupp 0 (noll) kallas även för grupp O (av tyska ohne Antigene, ’utan antigener’), och systemet då också för ABO-systemet.
Rh-systemet används ofta tillsammans med AB0-systemet för att bedöma kompatibilitet mellan blod. Rh är en förkortning av Rhesus, som är taget från Rhesusapan hos vilken man först upptäckte faktorn. Det finns flera Rhesusantigen men när man talar om Rhesus utan tillägg menar man vanligtvis RhD.
Antingen har man Rhesusfaktorn (är Rh-positiv, Rh+) eller så har man den inte (Rh-negativ, Rh-). Om man har den i blodet så kan man ta emot blod både av typ Rh+ och Rh-. Finns inte faktorn så kan man bara ta emot blod av samma typ, det vill säga Rh-. Om en person med Rh- får in Rh+ i kroppen kan det leda till hemolys. Detta gör att röda blodkroppar spricker och kan alltså leda till döden.
Jag tycker att friska, unga människor absolut skall bli blodgivare, då detta gör att vi faktiskt räddar livet på många som inte skulle överleva om de inte fick blodtransfusioner vid operationer, både planerade och de som måste akutopereras efter olyckor. Jag tror att vi själva räknar med att blod skall finnas vid sjukhuset om vi skulle behöva det. Men då bör man ta sig tid och även själv gå och lämna blod ibland. Det behövs alltid nya blodgivare.
Om blod innehållande A-antigenen blandas med blod vars plasma innehåller antikroppar mot den (B eller 0) så reagerar kroppens immunförsvar. Den regelbundna förekomsten av antikroppar i en människas blod uppkommer under det första levnadsåret.
Detta betyder att vid blodtransfusioner kan personer med blodgrupp A ta emot blod av typerna A och 0, likaså kan B ta emot B eller 0. Personer med blodgrupp AB kan ta emot blod av vilken typ som helst eftersom de inte bildar några antikroppar. Grupp 0-personer kan endast ta emot blod av typ 0.
Grupp 0 (noll) kallas även för grupp O (av tyska ohne Antigene, ’utan antigener’), och systemet då också för ABO-systemet.
Rh-systemet används ofta tillsammans med AB0-systemet för att bedöma kompatibilitet mellan blod. Rh är en förkortning av Rhesus, som är taget från Rhesusapan hos vilken man först upptäckte faktorn. Det finns flera Rhesusantigen men när man talar om Rhesus utan tillägg menar man vanligtvis RhD.
Antingen har man Rhesusfaktorn (är Rh-positiv, Rh+) eller så har man den inte (Rh-negativ, Rh-). Om man har den i blodet så kan man ta emot blod både av typ Rh+ och Rh-. Finns inte faktorn så kan man bara ta emot blod av samma typ, det vill säga Rh-. Om en person med Rh- får in Rh+ i kroppen kan det leda till hemolys. Detta gör att röda blodkroppar spricker och kan alltså leda till döden.
Jag tycker att friska, unga människor absolut skall bli blodgivare, då detta gör att vi faktiskt räddar livet på många som inte skulle överleva om de inte fick blodtransfusioner vid operationer, både planerade och de som måste akutopereras efter olyckor. Jag tror att vi själva räknar med att blod skall finnas vid sjukhuset om vi skulle behöva det. Men då bör man ta sig tid och även själv gå och lämna blod ibland. Det behövs alltid nya blodgivare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar