Blodgivare behövs...

Idag har jag varit och lämnat blod på blodgivningscentralen i Luleå. Jag fick min kallelse nu, just innan jul och vad kan vara en bättre julgåva till mina medmänniskor än något som sjukvården inte kan framställa själva. Blod räddar liv. Bli blodgivare du också!

Här kan du läsa historier om människor som behövt blodgivning för att rädda deras liv.
http://geblod.nu/bli-blodgivare/berattelser/

När Linnéa fyllde 12 år fick hon beskedet att hon har myeloisk leukemi. Det skulle krävas sex månaders behandling och 168 blodgivare för att göra henne frisk. 

Hur går det då till? 

Första besöket: Provtagning och intervju

När du kommer till blodcentralen första gången är syftet att förbereda dig för din första blodgivning. Det viktigaste är att kontrollera att du är frisk och inte bär på någon blodsmitta. Ditt första besök på blodcentralen tar ca 30 minuter. När provtagningen är avslutad bjuder vi på fika.
Så här går besöket till:

1. Du fyller i en hälsodeklaration där du tar ställning till om du är frisk och kan ge blod. I samband med detta måste du kunna visa en giltig identitetshandling.

2. Vi gör en intervju med dig som komplement till hälsodeklarationen. Här är ett bra tillfälle att ta upp frågor du har eller om du av någon anledning blivit tveksam till om du kan ge blod.

3. Vi tar blodtryck och blodprov för att:
Undersöka vilken blodgrupp du har (ABO och Rh).
Ta reda på ditt blodvärde (Hb) för att se om du har tillräckligt med blod för att dela med dig. Ditt blodvärde måste vara minst 125 g/L om du är kvinna och 135 g/L om du är man.
Se om du har gulsotsvirus typ B eller C, syfilis, HIV eller HTLV I + I

Vad händer efter provtagningen?

- Ditt prov skickas för analys till laboratoriet.
- Om något av provresultaten behöver diskuteras hör vi av oss.
- Om allt är bra med ditt blodprov, blir du normalt kallad till blodgivning efter 3-6 veckor.

Det går snabbt att rädda liv. Bli blodgivare du också!

Jag är B positiv (+)...

Var idag till Blodgivningen på morgonen och lämnade blod. Med soligt väder ute, fredag, och semestertid var det minst sagt öde inne på blodgivningen. Det händer dock mycket olyckor under semestertider så det kan vara bra att göra sin medmänskliga gärning och gå och lämna blod. Det tar inte speciellt lång tid och man får lite fika efteråt samt trisslotter eller 50kr presentcheck för besväret.

Jag är B+. Det betyder att min blodgrupp är B, och att jag har RH+. Blodet kan ges färskt inom 5 dagar, men om man centrifugerar bort röda blodplättar som får blodet att koagulera kan man spara blodet i 6 veckor innan det måste slängas. Man har alltså alltid behov av blodgivare för att ha blod att ge i samtliga blodgrupper.

Det finns inget alternativ till blod, och man kan inte framställa det på konstgjord väg. Det är också en färskvara som ständigt alltså behöver påfyllnad.

Blodcentralen kontrollerar ditt blodvärde (Hb) som måste vara minst 125 g/L om du är kvinna och 135 g/L om du är man. Du får ge blod högst tre (kvinna) eller fyra (man) gånger per år. Du bildar ständigt nytt blod. Efter några veckor finns normalt antal blodkroppar i cirkulation igen.

Jag hade 145 g/L i blodvärde imorse och nu efter att ha lämnat blod bör det ha sjunkit med  ca.10g/L. Blodet nybildas dock hela tiden, och om några veckor kommer det att vara tillbaka till det normala. Jag känner inte av att jag lämnat blod, har inte känt mig yr så det märks inte alls.
 

Lite om blodgrupperna: (från Wikipedia)

Det finns 30 olika grupper av antigener som förekommer på ytan av de röda blodkropparna, och som är med och definierar en blodgrupp. Genom kombinationer av dessa ämnen har över 600 blodgrupper identifierats, men de flesta är mycket ovanliga eller begränsade till etniska grupper. De vanligaste indelningarna är AB0 och Rh.

AB0

Den vanligaste och mest frekvent förekommande indelningen är AB0. Den utarbetades av den österrikiska biologen Karl Landsteiner i början på 1900-talet. Han fick Nobelpriset i medicin år 1930 för sitt arbete.

Det finns två antigener, A och B, och fyra kombinationer av dem:

A) Har antigener av typ A på sina röda blodkroppar och bildar antikroppar mot B-antigenen. 

B) Motsatsen till A, har B-antigenen och bildar antikroppar mot A-antigenen.

AB) Personen har både A- och B-antigener och saknar antikroppar mot någon av dem. 

0) Det förekommer varken A- eller B-antigener, men antikroppar mot båda typer bildas.

Om blod innehållande A-antigenen blandas med blod vars plasma innehåller antikroppar mot den (B eller 0) så reagerar kroppens immunförsvar. Den regelbundna förekomsten av antikroppar i en människas blod uppkommer under det första levnadsåret.

Detta betyder att vid blodtransfusioner kan personer med blodgrupp A ta emot blod av typerna A och 0, likaså kan B ta emot B eller 0. Personer med blodgrupp AB kan ta emot blod av vilken typ som helst eftersom de inte bildar några antikroppar. Grupp 0-personer kan endast ta emot blod av typ 0.

Grupp 0 (noll) kallas även för grupp O (av tyska ohne Antigene, ’utan antigener’), och systemet då också för ABO-systemet.

Rh-systemet används ofta tillsammans med AB0-systemet för att bedöma kompatibilitet mellan blod. Rh är en förkortning av Rhesus, som är taget från Rhesusapan hos vilken man först upptäckte faktorn. Det finns flera Rhesusantigen men när man talar om Rhesus utan tillägg menar man vanligtvis RhD.

Antingen har man Rhesusfaktorn (är Rh-positiv, Rh+) eller så har man den inte (Rh-negativ, Rh-). Om man har den i blodet så kan man ta emot blod både av typ Rh+ och Rh-. Finns inte faktorn så kan man bara ta emot blod av samma typ, det vill säga Rh-. Om en person med Rh- får in Rh+ i kroppen kan det leda till hemolys. Detta gör att röda blodkroppar spricker och kan alltså leda till döden.

Jag tycker att friska, unga människor absolut skall bli blodgivare, då detta gör att vi faktiskt räddar livet på många som inte skulle överleva om de inte fick blodtransfusioner vid operationer, både planerade och de som måste akutopereras efter olyckor. Jag tror att vi själva räknar med att blod skall finnas vid sjukhuset om vi skulle behöva det. Men då bör man ta sig tid och även själv gå och lämna blod ibland. Det behövs alltid nya blodgivare.