Effektivisera språket..

Är det bara jag som önskar reklamen ska börja använda "hen" också då kunde de istället för skriva "kläder som passar både henne och honom" skriva "kläder som passar hen". Med ett effektivare språk, skulle jag slippa läsa reklamens budskap lika länge då "hen" tar mindre plats än att skriva honom och henne. Ja det är sant, idag är jag på ett "sånt" humör. Det handlar nog mer om att jag är less på reklamen än att jag tänker börja använda ordet "hen". Men här är lite repetition för de som hunnit glömma detta fantastiska ord:

Inte han, inte hon – men ’hen’, för både han och hon. Ordet ’hen’ skulle göra det lättare att slippa säga ’han’ om alla, i perceptionsstudier har man även sett att val av pronomen har stor betydelse för hur vi uppfattar något. Så kanske är det viktigt?

En annan 'hen' ser man här nedanför. Googlar man på "hen" får man upp bara bilder på fantastiska hönor. Kändes också viktigt, än har vi alltså ingen bild av hur en "hen" ser ut. 

I övrigt har man sett att när man gör jämförelser med språk och kulturer där könsbestämda pronomen helt saknas antyder att en sådan avsaknad inte korrelerar med ökad jämställdhet. Så har vi hen istället för han och hon kommer vi alltså inte bli mer jämställda. Generellt sätt.

http://www.svd.se/kultur/understrecket/hen-kulturer-ar-inte-mer-jamstallda_6927977.svd

Professionella råd angående användning av ordet "hen": http://www.sprakradet.se/12729

Språkrådet avråder inte från att använda hen om sig själv eller andra, för att ge uttryck för könsidentitet eller för en ideologisk hållning. Däremot rekommenderar det att använda formuleringar som "När kunden har fått hem varan ska den källsortera emballaget", alltså den istället för hen, när det handlar om att undvika omständliga formuleringar (som "han eller hon") när man talar om personer i allmänhet.

Språkrådet avråder även från objektsformen henom då de anser att det ser ut som en variant av honom samt att andra objektsformer av pronomen i det svenska språket inte längre lever. Språkrådet rekommenderar istället att använda hen utan objektsform, så som den och det används i svenskan.

Genitivformen blir hens. http://www.sprakradet.se/12729

Japp, det kändes som en viktig paus i måndagsmörkret. Ha en trevlig start på veckan! (helst en bättre än mig, då jag har förkylning, halsinfektion och hostar 'bollar' samt att min son började morgonen med att riva sin ipad i golvet och krossa glaset) :) God fortsättning som det heter.

En retorisk Halmdocka...

Halmdocka, från engelskans "straw man argument", är ett retoriskt begrepp, och kan vara antingen en medveten taktik eller en form av argumentationsfel. En halmdocka används särskilt i ett läge då en motståndares verkliga argument kan vara svåra att bemöta rationellt. 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Halmdocka

Halmdockan består i att debattören först bygger som en nidbild av motståndarens åsikter och argument och sedan argumenterar mot denna nidbild. De förvrängda argumenten framstår på så sätt som absurda och blir lätta att bemöta. De verkliga argumenten låtsas debattören inte ha hört. Motståndaren tvingas då lägga sin energi på att förklara vad den egentligen menar, och hamnar därmed i ett defensivt läge. Halmdockor kan leda till att en debatts fokus fjärmar sig från kärnfrågan. 

Olika sätt att använda halmdockan:

- Att på ett överdrivet sätt förenkla en motståndares argument.
- Att citera en motståndares uttalande utanför dess kontext, främst genom att välja citat som inte är representativa för motståndarens åsikter.
- Att inrikta sig enbart på en dålig försvarare av en ståndpunkt, vederlägga just denna debattörs argument och sedan låtsas som om ståndpunkten i sig är vederlagd/motbevisad.
- Att hitta på en fiktiv person som sedan får representera en grupp personer till vilka debattören är kritisk.

Exempel:
A: Jag tycker inte att barn ska leka på trafikerade gator.
B: Jag tycker att det vore vansinne att hålla barnen inomhus hela dagarna!

Genom att insinuera att A:s argument är mer radikalt än vad det egentligen är har B flyttat debattens fokus och undvikit kärnfrågan. Halmdockan här består i att B förutsätter att "Det enda sättet att hindra barn från att leka på trafikerade gator är att hålla dem inomhus hela dagarna".

Retorik kan vara otroligt kraftfullt för att föra fram ett positivt budskap men kan lika gärna användas som ett vapen och lura på oss åsikter vi egentligen inte står för. Så att vi börjar tycka som dem. När politiker använder olika retoriska tekniker måste man vara vaksam på vad som sägs, hur som sägs, och själv granska sakfrågorna. Annars är det en stor risk att man dras med i den starka argumentationstekniken.

Därför gillar jag att då och då påminna mig om olika retoriska knep som ibland används medvetet, ibland omedvetet. Men som faktiskt kan påverka oss i hur vi tycker och tänker kring olika frågor, stora som små i vår vardag.

Ordet "hen" når högre höjd i samhället...

Ett nytt könsneutralt domslut, ifrån Hovrätten i övre Norrland, kan markera en acceptans för det nya ordet "hen", och nya användningsområden där det kan vara aktuellt att visa att exempelvis en lag gäller alla, oavsett kön. Debatten kring ordet "hen" har varit lång och infekterad under hela året. Men kanske är nu vändningen här. 
http://www.svt.se/kultur/ordet-hen-nu-aven-i-hovratten

I domen står att:

”Numera gäller att en gärningsman gör sig skyldig till tjänstefel när hen åsidosätter vad som gäller för uppgiften”, skriver hovrätten i ett mål som handlar om tjänstefel.

Några fler som valt att anamma ordet på en bred front är miljöpartiet i deras nya partiprogram från september, http://www.svt.se/nyheter/sverige/mp-valjer-hen-i-nytt-partiprogram

DN däremot har helt förbjudit användandet av ordet i sina artiklar. http://www.svt.se/kultur/dn-forbjuder-hen

Om det är något de tänker fortsätta med även om andra myndigheter börjar använda ordet förtäljer inte historien, så debatten är långt ifrån över ännu. Aftonbladet är också en av de tidningar som tidigare strykt användningen av ordet.

Varför är vårt språk så viktigt?

Det finns många sätt att se på språket. Språket är egentligen en samling av ljud och symboler som vi använder för att kommunicera och är helt enkelt ett verktyg för att uttrycka vad vi tycker men kan språket faktiskt påverka även vårt sätt att tänka? 

Med rätt språk, som folket förstår, så vinner man politiska val (se bara till exempel Barack Obama med sin slogan "Yes, we can!"). Språket kan motivera och övertala folk. En bra talare kan ha en publik rullande på golvet av skratt eller rörd till tårar av densamme. Det finns många språk och många sätt att tala, men bara en värld. Frågan är dock, om den inte ser annorlunda ut, beroende på vilket språk vi använder och hur vi talar med varandra.

Långt innan vi människor, upptäckte att skriva så överförde vi vår historia, vår tro och våra idéer genom berättelser, myter och legender som fick höras och återberättas genom generationerna. Och även idag är det språk som överför kultur och det är genom språket som vi bygger relationer med andra människor. Språk är en grund till att vi kan bilda och skapa våra idéer och tankar. Det fungerar även som ett verktyg för att hålla fördomar och stereotyper levande. Vårt sätt att tänka begränsar oss även, och när språket inte räcker till för en del så tar de till våld.

Det är ingen tillfällighet att förtryckande regimer ofta försöker kontrollera språket genom att förbjuda folk att samla in och prata i stora grupper. Diktatorer under de senaste hundra åren hade som bruk att bränna böcker och vissa regeringar begränsar även idag sina medborgares tillgång till internet. Detta sker därför att människor som har makten är ofta alltför medvetna om kraften i språket.

Jag tycker även att jag tänker olika om jag tänker och talar på svenska, eller för ett resonemang på engelska. Beroende på språkets begränsningar så blir nyanserna annorlunda. På engelska då det finns fler ord att välja mellan så då anser jag att slutsatserna blir mer exakta.

För att utveckla vårt tänkande, och vår förmåga till logiska resonemang. För att utvecklas som människor, måste vi ständigt ta del av nya tankar, influenser och låta oss påverka och påverkas av andra. Vi behöver använda vår fantasi och kreativitet och läsa, skriva och tala.

När vi slutar tänka, läsa eller skriva ned våra tankar. Då tror jag att vår hjärna också går ned i en slummer och då blir vi bara passiva mottagare av vad andra anser att vi ska tycka eller vad vi skall göra. Att vara aktiv deltagare i samhällets diskurs innebär att vi själva måste skapa och förmedla vårt språk och vår röst. Det räcker inte att vara en passiv mottagare som aldrig läser något, utan bara "ser på TV".

Att inte bara passivt ta all information som andra ger oss, utan att själva läsa ursprungskällorna och inte ta för givet att andra har de givna sanningarna. Det är otroligt viktigt. Folket har en röst, men använder den för sällan. Därför styrs vårt land helt av makthavarnas syn och policyskapande medan "folket" är försjunkna och engagerade i vad som händer på Robinson-ön.