Lite vardagspsykologi igen...

Läste en spännande inlaga i SvD om just lite vardagspsykologi. Det går att läsa i sin helhet här:
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/tankfel-bakom-manga-av-vara-beslut_7880770.svd

De tar upp flera vardagsfenomen som påverkar oss, men jag väljer ut fyra av dessa som jag tycker var särskilt intressanta som ni kan läsa om här nedan:

Haloeffekten/horneffekten: Kim är intelligent, snygg, rolig, självgod och manipulativ. Robin är självgod, manipulativ, snygg, intelligent och rolig. Vem skulle du helst vilja dejta?

Om du valde Kim gör du som de flesta andra – men om du tittar igen så ser du att egenskaperna för både Kim och Robin är identiska. Haloeffekten gör att det som presenteras först präglar vår uppfattning om personen. Medan Kim tolkas som en hyvens person med vissa svagheter, uppfattas Robin som en självgod rackare som dessutom är smart. Halo betyder gloria på engelska och syftar på att ett positivt intryck i stor utsträckning färgar hela bilden av den personen.

Horneffekten innebär att ett inledande dåligt attribut sätter hela personen i dålig dager. Tänk en person som har en ful tröja eller säger något märkligt första gången ni träffas. Vill du träffa den personen igen? Troligen inte. Trots att varken tröjan eller det sociala misstaget säger särskilt mycket om personens svagheter eller styrkor.

Framingeffekten:

Framingeffekten handlar om att vi fattar olika beslut beroende på hur alternativen är presenterade, om vi uppfattar något som en vinst eller förlust. Tänk dig att du ska fatta beslut om huruvida du ska genomgå en operation eller inte. Om läkaren säger att det är 20 procents risk att du inte överlever, är det mycket sannolikt att du avstår från operationen. Men om läkaren hade sagt att du har 80 procents chans att överleva hade du antagligen genomgått operationen. Läkaren hade egentligen inte ens behövt ge olika sannolikheter. Om han eller hon bara hade sagt att det är 50 procents risk att du inte överlever, och i ett annat fall sagt att det är 50 procents chans att du överlever hade det påverkat ditt beslut.

I båda fallen har läkaren gett dig exakt samma information, men från olika håll. Att det blir skillnad beror på att vi sätter olika värden på vinster och förluster, vi ogillar risker mer än vad vi gillar vinster.

Framingeffekten förekommer överallt och används flitigt av marknadsförare och säljare för att påverka våra beslut. Den är enkel att använda sig av och kan ha enorma konsekvenser. Ett exempel är på t-banan i Stockholm fanns reklam för sms-lån där räntan angavs i antal kronor, till exempel 3 000 i lån men bara typ 500 i ”avgift”.

500 är nästan 17 procent av 3 000, vilket är betydligt högre än van­liga räntesatser. Läsaren manipuleras genom att räntan presenteras i antal kronor – och 500 kanske inte känns som så mycket.


Överkonfidens: Minns du exakt vad som hände i går? Vet du bäst hur saker ska göras? Eller vet just du hur saker och ting förhåller sig – egentligen? Tror du att du oftast fattar rätt beslut? Grattis, du har just drabbats av tankefelet överkonfidens, precis som de flesta andra av oss. Överkonfidens är en övertro på vår egen förmåga som är mycket vanlig – och omedveten. Det finns experiment som visar att när vi tror att vi har 100 procent rätt, så har vi i genomsnitt 20 procent fel. En klassisk studie på amerikanska bilförare visade att 93 procent av dem anser att de är bättre bilförare än genomsnittet – vilket ju blir en omöjlig ekvation.

Lik-mig-effekten: Handen på hjärtat, vore inte världen en bättre plats om fler vore som du? Du är inte ensam om att tro det, för de flesta av oss gillar – utan att tänka på det – personer som är lika oss på något sätt. Det är lättare att börja prata med och tycka om någon när man upptäcker att man har något gemensamt: en kompis, ett intresse, ett drömresmål. Det kan låta oskyldigt, och som ett bra sätt att samla människor vi tycker om runtomkring oss, men är en riktigt tuff bromskloss i jobbsammanhang.

När ledningsgruppen rekryterar en arbetssökande, som är en man från samma samhällsklass, med samma intressen och samma klädstil som resten av ledningsgruppens golfspelande män (som alla heter Lars), glömmer de bort att det har föga med personens kompetens att göra. Istället luras de av att hjärnan spontant signalerar gillande när någon är lik oss själva.

Jag tycker sådana här korta beskrivningar av vår vardagspsykologi är otroligt intressanta, så läs gärna mer även här via länken: http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/tankfel-bakom-manga-av-vara-beslut_7880770.svd

Fanns även två kortare filmsnuttar där, bland annat en av Derren Brown, som ofta gör experiment, här visar han just hur uppmärksamma eller ouppmärksamma vi kan vara. När en person frågar efter vägbeskrivning kan man helt byta ut personen i fråga, och även det går oförmärkt förbi. Vi lägger inte märke till hur en person ser ut som frågar oss en sådan trivial fråga, så när personen byts ut är vi fortfarande fokuserade på att ge vägbeskrivningen.

Ha en fortsatt trevlig måndag!