"Världens vattenresurser borde privatiseras. Den åsikten förfäktar Peter Brabeck-Lethmate. Vad som gör uttalandet ännu mer kontroversiellt är att östterikaren är ordförande för ett av världens största livsmedelsföretag, schweiziska Nestlé. Peter Brabeck-Lethmate avfärdar tanken på att tillgång till vatten skulle vara en rättighet. I en videoinspelning menar han att den "extrema" idén bara kommer från välgörenhetsorganisationer."
http://www.di.se/artiklar/2013/4/20/nestles-ordforande-vatten-borde-inte-vara-en-rattighet/
En gång i tiden trodde indianerna att "marken tillhör alla". Att man inte kunde äga marken. Kanske är vi även idag naiva när vi tror att man inte kan "äga vattnet". Kanske kommer världen inom en snar framtid att övergå till att kapitalistiskt drivna företag äger och säljer vattnet. Har man inte råd med vattnet? Ja, då kanske "välgörenhetsorganisationer" kunde köpa och fördela vatten till de fattiga?
"Livsmedelskonglomeratet Nestlé säljer allt från barnmat till kosmetika och rapporterade 2012 en vinst på 11,55 miljarder schweizerfranc, drygt 80 miljarder kronor. Bolaget rankas som världens 32:a största företag av tidningen Forbes, men som allra mest lönsamt av de 500 största företagen i världen. Innan Peter Brabeck-Lethmate 2005 blev ordförande för Nestlé hade han varit vd sedan 1997."
FN:s generalförsamling har slagit fast att tillgång till rent vatten och sanitär utrustning är en grundläggande mänsklig rättighet. Men att det skall finnas en tillgång, kanske inte behöver betyda att denna tillgång skulle vara gratis?
"Sedan klippet från dokumentären började cirkulera i sociala medier har Peter Brabeck-Lethmate kommenterat uttalandet på sin blogg och menar att resonemanget är taget ur sin kontext. Läs mer om Peter Brabeck-Lethmates blogginlägg här.
En gång i tiden trodde indianerna att "marken tillhör alla". Att man inte kunde äga marken. Kanske är vi även idag naiva när vi tror att man inte kan "äga vattnet". Kanske kommer världen inom en snar framtid att övergå till att kapitalistiskt drivna företag äger och säljer vattnet. Har man inte råd med vattnet? Ja, då kanske "välgörenhetsorganisationer" kunde köpa och fördela vatten till de fattiga?
"Livsmedelskonglomeratet Nestlé säljer allt från barnmat till kosmetika och rapporterade 2012 en vinst på 11,55 miljarder schweizerfranc, drygt 80 miljarder kronor. Bolaget rankas som världens 32:a största företag av tidningen Forbes, men som allra mest lönsamt av de 500 största företagen i världen. Innan Peter Brabeck-Lethmate 2005 blev ordförande för Nestlé hade han varit vd sedan 1997."
FN:s generalförsamling har slagit fast att tillgång till rent vatten och sanitär utrustning är en grundläggande mänsklig rättighet. Men att det skall finnas en tillgång, kanske inte behöver betyda att denna tillgång skulle vara gratis?
"Sedan klippet från dokumentären började cirkulera i sociala medier har Peter Brabeck-Lethmate kommenterat uttalandet på sin blogg och menar att resonemanget är taget ur sin kontext. Läs mer om Peter Brabeck-Lethmates blogginlägg här.
http://www.di.se/artiklar/2013/4/22/nestles-ordforande-vatten-ar-en-mansklig-rattighet/
Det kontroversiella uttalandet härrör från den österrikiska dokumentären We Feed the World, som är från 2005. Bland annat intervjun, men också den återkommande kritiken mot Nestlés sätt att verka i tredje världen, gjorde att Peter Brabeck-Lethmate tilldelades anti-priset Black Planet Award 2007. "
Det kontroversiella uttalandet härrör från den österrikiska dokumentären We Feed the World, som är från 2005. Bland annat intervjun, men också den återkommande kritiken mot Nestlés sätt att verka i tredje världen, gjorde att Peter Brabeck-Lethmate tilldelades anti-priset Black Planet Award 2007. "
Faktum är dock att vattenbristen i världen ökar och med brist på en resurs, är det en stor risk att solidariteten även viker. Risken är att vid det laget så kommer man inte att ta ansvar för detta att rent vatten är en s.k. mänsklig rättighet. För någon skall då finansiera vattenprojekt i fattiga länder. I en vikande global ekonomi där "alla" naturresurser blir bristvaror och överpopulation ett gigantiskt globalt problem så är kanske rätten till vatten, en slags utopi.
Jag har skrivit lite om vattenbristen här:
och ett till exempel här:
Men överhuvudtaget att människor i ledande positioner har sådana här tankar och ett sådant synsätt, ger ändå en oro för framtiden. Att alla våra tillgångar kapitaliseras och inte ägs av folket, utan av olika multinationella företag är ett gigantiskt globalt problem.
Därför finns även fattigdomen i många länder. Just för att företag utvinner deras naturtillgångar och tar deras vinster medan folket i landet får svälta.
