En blog om:

Samhälle, Miljö, Tillväxt, Ekonomi, Skulder och Sparande, Förberedelser och Peak Oil.

onsdag 25 september 2013

Vad hände med Samhället?

Så Sverige har blivit ett av världens mest individfokuserade land. Antagligen var det i samband med den utvecklingen som politikens innehåll ändrades till att inte längre omfatta något som tidigare kallades "allmännyttan". Nu styr istället intressen som gynnar några få istället för att vi tillsammans skulle arbeta för att det skulle bli bättre för alla.

Betyder materiella saker alltså mer än att alla i ett samhälle kan ha det bra? Även gamla, sjuka och svaga? Är det viktigare för oss (friska, unga, starka) att vi kan unna oss själva vad helst vi vill? Samtidigt som vi inte själva tar hand om våra gamla, så ser vi heller inte till att samhället ger dem trygghet som ett exempel.


Dessutom är de här lösningarna av tillfällig karaktär. Alla nedskärningar i skattepolitiken och utförsäljningar av samhällsnyttan och sådant som vi tidigare ägde själva. Allt från vårdcentraler till omsorg och skolor skall numera drivas privat. Genom att göra kortsiktiga lösningar får en del det kortsiktigt bättre men på sikt ökar kostnaderna och det blir dyrare. Jämför samhället med att ta ett sms-lån. Du får visserligen pengarna direkt men istället får du dubbel kostnad nästa månad. Man skjuter problemen framför sig.

Själv är jag otroligt trött på den här samhällsutvecklingen. När kommer vi att svänga åter till mjukare värden som medmänsklighet? Det ordet finns inte längre och inte förrän vi själva är gamla, sjuka och svaga kommer vi att höja rösten för förändring. Men vem lyssnar på en då? Vem kan ens höra ens gamla, spruckna stämma?

Men när man ens andas något i stil med att vi borde satsa mer på förbättringar så får man bara svar såsom "ni vill bara ta mina pengar", utan att den personen skulle se att förbättringar i samhället även såklart omfattar den individen.

Dessutom så är väl de enda som egentligen drar in pengar från utifrån landet, är industrin via exporten. Alla som arbetar inom verksamheter som inte ägnar sig åt någon form av export använder bara medel som finns inom landet. Inom industrin har man ju på grund av detta högre löner än alla andra vilket jag tycker är rätt eftersom man då står för att dra in pengarna till landet och absolut skall belönas för det.

Men hur kan det komma sig att alla övriga inte kan se någon form av solidaritet att vi alla skall kunna fördela de medel som finns? Varför blev vi så individfokuserade?

Dessutom undrar jag varför sidan som står för mer högercentrerade ideal måste vara så otrevliga när de skriver kommentarer och framför sina åsikter. Det kommer exempelvis mycket personliga påhopp i kommentatorfältet ifrån de som särskilt tycker att det enda som är viktigt är deras egna inkomst.

6 kommentarer:

  1. Håller med men jag saknar en dimension i debatten. Vi har näst högst skattetryck i världen men har skolresultat i utförsbacke, sjukvård som skulle kunna vara mycket bättre (extrapolerar man antal patientbesök/sjukhusläkare så har de inom något decennium inte några patientbesök alls), rättsväsende som snart inte klarar upp några mängdbrott alls, knappt något försvar alls, knappt några satsningar på omställning för klimat och peak oil etc. Politikernas enda sätt att "satsa" är att tillsätta mer resurser=skattepengar men att använda skattepengarna effektivare eller att omfördela finns inte på kartan. Kanske är det för att den kader av yrkespolitiker vi har nu framförallt på riksplanet är skolade i ungdomspartier och saknar egen yrkeserfarenhet och begriper inte bättre. Som min bror polisen brukar säga; Vi har de politiker vi förtjänar. Man får göra det man tror på och engagera sig som ungdomsledare eller dyl.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Administrationen är ett berg inom alla verksamheter, samhället är komplicerat och inneffektivt med ett berg av regler. Läkare som inte har tid att träffa sina patienter utan mest är i ett berg av papper. mm.

      Radera
  2. Troligen är orsaken till egoismen att de flesta fått det för bra, vi har inget att vinna på att organisera oss och kämpa för bättre villkor. Dessutom underblåser konsumtionens företrädare egoismen med sin reklam typ: satsa på dig själv, unna dig en ny höstjacka etc.
    Vi har blivit ett starkt prylinriktat konsumerande folk och då får ens egna pengar stor betydelse… ”ve den som tänker ta mina pengar ifrån mig. Jag vill ha mer pengar.”
    När dessutom politikens företrädare nästan utan undantag pratar ekonomi istället för visioner och idéer…… då sitter vi där vi sitter…..

    SvaraRadera
  3. Lite OT men intressant som ändå i viss mån tangerar ämnet.

    Jag tror att vi och dom samhället ersattes av jag och mig samhället någon gång på slutet av 70-talet början av 80-talet och det har bara accelererat sedan dess. Bakgrunden var ett icke-hållbart hopp i urbaniseringen (miljonprogrammet), som schasades på av globaliseringen. När makten sedan förflyttades från de små kommunerna (idealstorleken för ett självstyrande samhälle ligger på runt 6000 personer enligt amerikanska forskare) till större kommuner (kommunsammanslagningen) och när sedan kommunerna förlorade all makt på 80-talet (idag är de bara administrativa enheter som handhar den budget de tilldelas från staten plus minus fickpengar i egen verksamhet), och tom och med rikets styrelse försvann till Bryssel hade man ju ingen anledning att tänka på andra. Om prylarna man använde tillverkades utomlands, maten man åt skördades och slaktades utomlands, styret satt utomlands, man själv var nyinflyttad i stan och ens grannar ofta inte ens svenskar, ja, då blir det som det blir. Ett rotlöst folk utan intresse att hjälpa varandra och en hel del rädsla.

    Ang. de otrevliga kommentarerna... jag tror att många är fantastiskt upprörda över den samhällsutveckling de ser. De vars barn går i dåliga skolor, de som betalar mer än de får tillbaka, de som förlorat eller är på väg att förlora jobben, de som har sjuka släktingar eller behandlats illa av vården. De är av naturliga anledningar upprörda och saknar fullständigt utloppskanaler i det vanliga livet. Därav sura kommentarer på nätet. Om du anser dig stå över det kan jag bara rekommendera att vända andra kinden till. Att försöka förstå dem. De har alla en anledning till sin ilska eller rädsla, även om de inte alltid vet hur de ska uttrycka den bäst.

    SvaraRadera
  4. Ok för min del också utom det där med att exportindustrin skulle vara överlägsen annat. Ett företag som sparar in på fossil energi tex är i min uppfattning överlägsen tex Vattenfalls export av främst kapital men också el.

    Jobbade en del år med administration och gjorde den effektivare på gamla Televerket. Finns alltid en risk att obetänksamma chefer frågar om vissa uppgifter går att få fram och hjälpsamma underlydande glatt svarar ja utan att tänka på konsekvenserna. Har det införts att något ska mätas kan det vara svårt att avskaffa det senare.

    Min uppfattning är också att höga beslutsfattare där även politiker ingår inte ska sitta för länge. Just nu tyder det mesta på att vissa förändringar sker i nästa riksdagsval. Hur stora förändringar det ger är svårt att uppskatta men säkert är att det blir annorlunda.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  5. Tack för alla genomtänkta kommentarer! :)

    SvaraRadera