Onödig "olycka" med stormkök, felaktig hantering...

Eftersom barn skadades vid en skola på grund av ovarsam hantering av ett spritkök vill jag nu gå igenom vad som är viktigt med stormkök. Som vanligt handlar det om att man alltså neglegerat säkerheten och är alltså egentligen inte en "olycka" utan en felhantering av stormköket.

"Tre barn fördes i går till sjukhus efter en olycka med ett stormkök under en friluftsdag med skolan. Barnen fick brännskador av en eldslåga som blossade upp från stormköket. Den yngsta av dem, en 5-årig pojke, vårdas nu i respirator. Olyckan inträffade när barnen var i full gång med aktiviteten ”Vilse i skogen” vid ett elljusspår i Ånge. Enligt Anne Öberg, rektor på Fränstaskolan där barnen går, gick någonting snett när en lärare skulle fylla på stormköket.

– Man gjorde allt precis så som man ska göra, men så blev det som en slags explosion och det kom upp en låga." http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15463275.ab

Själv retar jag mig på när man i alla möjliga sammanhang benämner saker som olyckor (för att man vill skylla ifrån sig ansvaret) när det alltså handlar om att man inte iakttar regler för hur man utövar något. Man hör ofta om hur det är "otur" att något händer när det handlar om saker som hade kunnat undvikas. Allt ifrån fallskador, drunkningsolyckor och bilolyckor verkar ofta handla om "otur" när det finns många saker man kan göra för att undvika att detta händer. I det här fallet handlar det alltså om att man fyllt på ett stormkök som fortfarande var varmt.

Skall man tända ett stormkök bör man kanske hålla avståndet till att börja med. Barnen borde inte varit så nära att de skulle bränna sig om något går fel. Jag hoppas att skola eller föräldrar anmäler den här "olyckan" till arbetsmiljöverket där även olyckor där skolbarn är inblandade skall anmälas eftersom skolan är barnens arbetsmiljö.

Så, här kommer lite repetition kring stormkök. Jag orkade inte skriva detta själv så detta är från sidan "din säkerhet": http://www.dinsakerhet.se/Fritid--resor/Camping/Spritkok/

"Stormköket eller spritköket måste stå helt plant och stabilt så att bränslet inte kan rinna ut eller stormköket kan tippa. Om det är flera stormkök som ska användas, tänk på att hålla avståndet. Kontrollera också att brännaren verkligen är kall.

Fyll på bränslet försiktigt så att de små kanalerna i brännaren hinner suger upp bränslet. Tänd stormköket genom att försiktigt föra en brinnande tändsticka över brännaren. Tänk på att det kan vara svårt att se lågan, särskilt i starkt dagsljus.

Släck lågan genom att lägga på locket – absolut inte med vatten. Förvara bränslet på säkert avstånd från stormköken.

Om du ska tända spritköket igen se till att brännaren verkligen har svalnat. Eftersom spritens flampunkt är så låg som 12–13 grader är det stor risk för spriten antänder och det kan börja brinna. Det innebär att du absolut inte ska fylla på nytt bränsle i en het brännare. Använd inte heller spritköket i alltför varma förhållanden, till exempel nära en het kamin."

Att tända ett stormkök igen är alltså förenat med risker vilket lärare på skolan borde varit medvetna om, att sådant här händer på en skola gör mig dessutom frustrerad för som förälder kommer jag själv lämna mitt barn till en skola och jag vill såklart att lärare och skolan i alla sammanhang skall ha en sådan pass säkerhet att sådant här inte skall hända.

Olyckor i all ära, men en olycka hade varit att något barn snubblat och ramlat över stormköket, den här olyckan var inte en olycka utan alltså en felhantering som inte borde ha kunnat hända. Dels för att man alltså skulle ha sett till att hålla avståndet från barnen när man tänder igen eftersom detta är en verklig risk. Barn skall alltså inte nyfiket stå och kika över spritköket i det här momentet.

Förhoppningsvis lär sig andra skolor av den här händelsen så att det inte behöver hända igen.

Att förebygga olyckor, leder detta till att vissa har mer tur än andra?

Det finns människor som alltid verkar ha tur i allt de gör och en del andra som alltid verkar drabbas av olyckor. En del av detta, men kanske inte allt, handlar dock helt enkelt om man har ett riskbeteende eller inte.

En del människor kanske alltid kollar lufttrycket i däcken på bilen, mäter spårdjupet, de kollar oljan och gör regelbunden service av sin bil. En del kollar under badkaret nån gång då och då och gör översyn av huset och tittar under diskbänken. En del byter gamla murkna brädor på fasaden och gör underhåll, eller varför inte laga den där stuprännan som det har droppat ifrån? En del har en snöskyffel och en bensindunk i bilen, de har första hjälpen utrustning inne i sin bil. De har möjligheter om något går fel, de har en cykel som de håller i fint skick så går bilen sönder kan de ta cykeln. De har alltid lite kontanter i plånboken om betalkortet av någon anledning inte skulle fungera osv.

En del människor verkar alltid drabbas av olyckor, plötsligt skar motorn, eller de fick en vattenskada, eller något som om de gjort sin egen del av översynen så hade de inte drabbats av detta. De kanske anser sig ha mer otur än andra eftersom att de verkar drabbas oftare än andra. Men en del hade kanske kunnat förebyggas...

Vad jag menar med detta, är att det finns vissa typer av riskbeteenden, som oftast går bra, men som i vissa fall leder till att man drabbas av olyckor.

Ett enkelt exempel, idag hittade jag inne i min städgarderob en flaska rengöringsmedel som läckt ut inne i garderoben. Det var något slags genomskinligt slime, precis överallt. Som tur var stod alla rengöringsflaskor i en plastback, och den klibbiga vätskan hade därför lokaliserat sig till bottenskiktet i plastlådan. Hade jag inte haft dem i en plastlåda så hade jag istället haft det där kladdiga rengöringsmedlet överallt i min garderob. Tur i oturen? Eller en förberedelse för en eventuell olycka?

Det var helt enkelt en tursam förberedelse att förvara alla rengöringsmedel i en plastbehållare, detta gjorde skadan begränsad och enkel att hantera.

- En del människor kanske alltid har skor på vintern med klack och dåligt fäste. De kanske därför faller oftare om det är halt. Oftast går det bra, men ibland bryter man armen?

- En del människor kanske går mot rött, ser sig inte för innan de går över gatan, eller ofta cyklar mitt i trafiken. Någon gång i sitt liv kanske eller kanske inte, så hamnar de i en trafikolycka. Om man oftare än andra är där olycka kan hända och alltså utsätter sig för mer risker än andra. Har man då otur, eller har man sig själv att skylla?

- Om  man har dåliga matvanor, och aldrig tränar får man sämre hälsa än de som tar hand om sin kropp. Tur eller otur?

Det finns mycket här i livet som vi ändå kan påverka mer än vi tror. Det handlar om långsiktiga förebyggande åtgärder. Som att ha alltid ha viss översikt över sina barn. Det handlar om att minska riskerna genom att ha vidtagit de förebyggande åtgärder man kan. Vet man om var barnen är och vad de gör?

En del av detta handlar även om att de som har mycket tur i sina liv, egentligen handlar om att de har vidgat sina möjligheter. Om man inte ansöker om att komma in på en utbildning, kommer man aldrig att komma in. Om man aldrig ansöker om ett jobb, kan man heller inte få det. En del människor lyckas öka sin kontaktyta mot omvärlden så att "tursamma" saker händer dem helt enkelt oftare genom att ju fler gånger man har en liten chans att lyckas med något, så kommer man förr eller senare att lyckas jämfört med om man aldrig försökt.

På det här sättet kan man också försöka utvärdera när något går fel, är det något som man själv gör som bidrar till att olyckan inträffat? För några veckor sedan föll jag utför en trapp därför att jag sprang nedför trappen medan jag tittade på mobilen. Tur eller otur?

Naturligtvis gör jag detta ofta, att jag kanske tittar på mobilen medan jag går nedför en trappa, eller försöker göra två saker samtidigt. Ett klart riskbeteende. Men om man utvärderar vad som har gått fel, och försöker undvika samma riskbeteende i framtiden. Då har man samtidigt minskat sin otur.